Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Yol valley en svalkande upplevelse.

Vi ska iväg till Yol valley, en vacker kanjon där det finns is som inte smälter trots ökenvärme. Att se is mitt i sommaren är väl inte så upphetsande för oss nordbor, men dalen är en mycket vacker kontrast mot den torra öknen runt omkring. Som att komma till en grön oas.

Många djur lär det finnas i de omkringliggande bergen som leopard, lo, mård, vita gazeller, björn, stenbock och andra däggdjur. Men dessa lär vi inte se för de gömmer sig uppe i bergen och dit upp tänker vi inte klättra nu. 

Lite ovanliga skyltar får jag här till min samling. Jaga får man alltså inte göra här.

Vad den här skylten betyder har jag dålig koll på. Förbjudet för stenbocken att vistas här eller så får vi inte sikta på den.  Fritt fram för tolkning. 

Den här skylten har jag inga problem med att förstå, men lite mer problem med att förstå varför den är uppsatt. Helt klart får man inte hugga ner några träd,  problemet är bara att det FINNS inga träd att hugga ner. Alla de här skyltarna sitter på väg in i nationalparken. 

Det finns en hel del djur som går lösa och betar. De är inte vilda utan ägs av någon. 

Vi kör en bra bit in i kanjonen och parkerar för att sedan ta en promenad längst in där isen ska finnas. 

Vi är på en höjd av ca 2500 m.ö.h och det känns när man går att det är lite lättare att bli andfådd här.

Här i dalen är det inte lika torrt som på övriga ställen i Gobiöknen, finns till och med några vattenpölar.

En liten bäck ringlar sig fram, den får vi hoppa över några gånger eftersom stigen också  slingrar sig fram och korsar bäcken då och då. 

Trots att vi insett att de vilda djuren håller sig undan där det finns folk, så kan jag ändå inte låta bli att spana efter de vilda stenbockarna. Men ingen vill visa sig. 

Jag får nöja mig med kossorna,  inte så dumt det heller. De har ju så snälla och vackra ögon. 

Vi går och går och jag börjar nästan undra om det finns någon glaciär eller is här. 

Bäcken fortsätter i alla fall att göra oss sällskap och vattnet bör ju komma någonstans ifrån.  

Lite fåglar träffar vi på.

En del väljer att rida upp till glaciären, de som sköter om hästarna och hjälper turisterna är barn. Inte så konstigt här, där man lever med hästar och lär sig rida redan som mycket liten. 

Där jag nu går och njuter av den vackra naturen och samtidigt spanar efter vilda djur så får jag syn på att det kilar omkring små råttor i gräset. 

Fast när jag tittar närmare på dem så inser jag att det inte kan vara råttor,  de har inga svansar och liknar ett mellanting av marsvin och liten kanin. Det där med kanin är inte så dumt ändå, för det visar sig vara pipharar. Söta är de och snabba med att kila ner i sina hålor.

Hur söta de där små djuren än är så får jag skynda vidare för att hinna med maken och Solongo.

Det är varmt, men lokalbefolkningen går ändå i sina läderstövlar och långa rockar 

Bäcken blir nu bredare och lite mer vatten är det i den.

Långt in i dalen sitter den här mannen och säljer sina snidade figurer. 

Just nu håller han på att snida en pytteliten mus. Tyvärr hade jag inga pengar med mig, annars hade den lilla musen fått följa med mig hem.

Nu har vi gått länge, länge och än skymtar vi ingen is. Bara mer vatten. 

Men så plötsligt runt nästa krök, där är den ju...isen.

Männen som testar isens hållbarhet, har tagit rast. De håller på och bygger nya toaletter borta vid parkeringen, men ville också se isen.

Vi hoppar ner till isen

Den är tydligen hållbar, men ser ganska skör ut så här underifrån.

Det är varmt här, även om det kyler och svalkar lite från isen, men vi ser att den smälter hela tiden.

Det droppar rejält på undersidan. 

Rune och vår guide Solongo. 

Isen är nu sedd och förevigad och det är dags att gå tillbaka. 

Några pipharar underhåller oss på återvägen.

Bäst att njuta lite extra av allt det gröna innan vi kommer tillbaka till den torra karga delen av Gobi. 

Vi fick en lång och skön promenad. Det är inga tillrättalagda stigar här, så stadiga skor är bra att ha. Damen i blå kjol, hade bara sandaler på sig hon halkade och föll men hade tur och kunde resa sig upp igen utan några brutna ben. Bara lite skrubbsår. 

                                                                  föregående --- nästa



Postat 2018-07-24 19:51 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Road trip north VIII - mot Narvik.

Vi lämnar Mo i Rana innan solen riktigt gått upp. Fast innan vi lämnar stan så vill jag ha en bild på "Havmanen" som står med fötterna i fjorden.

Inte många är vakna, men några fåglar simmar i viken.

Vi lämnar stan och hoppas på att det ska bli en solig dag, det ser i alla fall lovande ut nu.

Den sträckan vi ska åka i dag är rikligt begåvad med vägbyggen och vi hinner inte så långt innan det första dyker upp.

Här är det stopp från båda hållen och vi väntar och väntar i en halvtimme. Tiden går sakta då man bara sitter och tittar på hur det lastas sten och vi hinner ju nästan bli kompis på Facebook med killen med stoppskylten.

Även om vägen inte är vacker och vägarbetena avbyter varandra med jämna mellanrum så är naturen runt omkring vacker.

Ibland försvinner solen bakom ett berg och vi får en ny soluppgång.

Ovanliga moln.

Vi kommer upp på högfjället.

Snart är vi vid polcirkeln.

Det har byggts en enorm anläggning här uppe sedan jag var här förra gången, fast dit kommer vi inte. Det är stängt och oplogat så vi får nöja oss med att titta från vägen.

Vi njuter av allt det vita och alla fjäll.

Efter den här fjällpassagen kommer vi ner till fjorden. Solen värmer och sänder ner sina strålar på fjället.

Isen i fjorden skapar små konstverk.

 Sedan bär det uppåt igen och naturen blir vit och vacker.

Frosten klär in träden i vitt.

Så vackert med alla vita träd.

För att inte tala om fjällen som ser ut som gräddbakelser.

Beskådar de sista vita landskapen innan vi kommer ner till fjorden igen.

Där nere bor men fint.

En ovanlig skylt i en vägkorsning.

Till slut har vi kommit ner till fjorden och färjar över från Bognes till Skarberget i regn.

Efter färjan är det inte så långt kvar till Narvik, bara några broar och lite berg.

Framme i Narvik är det isigt och halt med dålig halkbekämpning. En promenad där var behaglig, blev bara en kort en till restaurangen. Vi hittade ett riktigt bra ställe, Viva,  som serverade en utsökt skrei.



Postat 2017-02-17 15:19 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Road trip north VII - mot Mo i Rana.

Är man uppe i norr i februari så tar det ett tag innan det ljusnar på morgonen. Vi lämnar Gäddede för att köra mot Norge, vi tar vägen över fjället.

Det sägs att det är lite snö i år, men jämfört med hemma i Bromma så är det bra mycket mer här.

Vitt och fint, fast så här innan det ljusnat riktigt så blir det ett mjukt blåskimmer över fjälllet och snön.

Vägen går över fjälllet och även genom fjälllet. 

Tunneln som vi kommer fram till ser ut att vara stängd, men när vi närmar oss tunnelöppningen går porten automatiskt upp. Rödljuset ändras till grönt och vi kan köra in. Bakom oss sluts porten igen. Ingen återvändo alltså.

På andra sidan fjället har vädret förändrats. Dis och dimma döljer utsikten. 

Vi kommer till porten till Nordnorge.

Vid Laksforsen stannade vi vid vår resa i maj, lunchade på en god laxmacka och hade tänk att reprisera det på den här resan. Tyvärr var det stängt så vi fick nöja oss med forsen. Där var det bara -8 grader men luftfuktigheten som vattenkaskaderna från fallet skapade gjorde att kylan trängde in genom märg och ben.

I Norge byggs det vägar och breddas vägar på många håll. Så emellanåt tar det lite extra tid att ta sig fram.

Nya broar skapas. 

Under bron var det en fors, den var helt frusen nu.

Dagens etapp innehöll inga dramatiska tillfällen eller tillbud och vi anlände välbehållna till Mo i Rana.

Fick en fin solnedgång, synd bara att det stack upp en byggkran mitt i vår utsikt från hotellet.

Sov gott!



Postat 2017-02-14 22:38 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Road trip north III - Tännforsen.

Vi lämnade Ristafallet, tankade i Åre och fortsatte till Tännforsen.

Här var det verkligen tur att jag hade dubbar under skorna. Halt var bara förnamnet.

Men vattnet forsade och dånade och isen runt omkring var så maffig.

Vissa utsiktsplatser var helt avstängda och för att ta sig dit så var det verkligen förenat med livsfara. Men med telet på så kan man zooma in och se lite av den magnifika isen och bruset där nere.

Även den nedre utsiktsplatsen var avstängd, men bara med en skylt som sa att den var avstängd, fast skam den som ger sig. Visseligen såg vägen mer ut som en iskana men jag klamrade mig fast i staket och räcken och tryckte fast dubbarna i isen med rejäl kraft då gick det att ta sig ner och med samma metod kom jag även upp efteråt. Fast ner kommer man förstås alltid, men det gäller att inte komma nerdansades med sån fart att man hamnar i fallet.

Tur var det att jag vågade mig ner, för det var mäktigt att se det där nerifrån.

Innan vi började kravla oss upp igen från nedre utsiktsplatsen så visade sig en liten regnbåge.

Tog en sista bild innan vi lämnade Tännforsen en solig men riktigt kylig dag.



Postat 2017-02-12 07:23 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Road trip north III - Ristafallet.

På vår vinterresa så stannade vi kvar i Östersund för att därifrån bege oss till Ristafallet som ligger ganska nära Åre. Jag ville se hur det såg ut där på vintern.

Ganska så häftigt att se nu när det var snö och ganska mycket is.

Lite för mycket vatten ännu tyckte den av lokalbefolkningen som vi träffade på, men har man inte sett det så här så tycker jag inte man kan klaga ändå.

Tittar man lite närmare på isformationrena så kan man nästan tänka sig in i boken "Isslottet" av Tarjei Vesaas.

Jag har broddar på skorna så trots det isiga underlaget här tar vi en promenad för att se hur det ser ut på håll.

I Åre beklagar de sig för att det varit dåligt med snö i vinter och de befarar att en hel del företag inte ska klara vintern. Får väl hoppas på att det kommer mer snö snart och att det går bra för alla.

Vi far vidare för att söka efter fler fall.



Postat 2017-02-11 17:21 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera
1 2 3 ... 9 Nästa 

Tidigare blogginlägg