Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Vandrare och äventyrare vid Ice Camp Eqi

Vi vaknade upp till en lite frostig morgon, inte humörmässigt frostigt, utan det hade varit en kall natt. Ingen snö men de där trägångvägarna som byggts för att skona naturen och även för att komma fram där det blev för brant mellan klipporna, de blev hala...mycket hala.

Undrade först vad våra vänner från Litauen höll på med, de bodde i en stuga lite längre bort och gångvägen var rejält kuperad med en nedförsbacke. Fast då vi skulle upp till frukost i Café Victor så förstod jag vad det var. Plankorna var såphala, uppför gick det bra, men nedför så gled man okontrollerat.

De som skulle skulle ut och städa stugorna hade det lite lättare med lilla elbilen, men den slirade en del i uppförsbacken och det gällde för föraren att hålla tungan rätt i munnen, för bilen fick precis plats.

Vill man bo här ute så bokas det som ett paket, man väljer vilken typ av stuga man vill ha eller om man hellre vill bo i ett glampingtält, sedan ingår frukost och trerätters middag och ett lunchpaket. Även en vandring till moränkanten av glaciären ingår i det paketet. Naturligtvis ingår även båtresan. Finns också några andra vandringsturer att välja, men de är som tillägg.

De flesta väjer att gå en vandring, med guide.

Då skriver man upp sig på informationstavlan i matsalen. Där kan man även få dagens myggindex.

Vi har hört före resan att det kan vara mycket mygg, och menas väldigt mycket. Därför valde vi att åka sent på säsongen för då skulle myggplågan var liten och som du ser här ovan så var den låg nu. Så låg att jag bara såg två stycken och de satt på fönstret i vår stuga, på utsidan.

På grund av myggen är varje stuga utrustad med "myggjagare", vi behövde aldrig använda våran.

En del drog iväg på vandring efter frukost, även den lilla franska tösen var med men hon fick åka snålskjuts med pappa.

Ice Camp Eqi är byggt med fokus på hållbarhet och minimal miljöpåverkan. Solpaneler och andra miljövänliga tekniker används för att driva campen. Här kan  man se hur det sitter solpaneler på både taket och väggen. Fast för att klara av tvätten och köket när inte solen räckte till så finns det även ett oljedrivet elverk.

Man behöver inte vandra bara för att man åkt hit, det går hur bra som helst att stanna på campen och njuta av tillvaron, när man tröttnat på att sitta och iaktta glaciären så kan man även undersöka omgivningarna.

Vi börjar med att kolla hur besvärligt det skulle vara att ta sig ner till bryggan och de läskiga plankstegen. Vägen ner till trapporna var inget problem, även om träplanken var hala med frost på så var berget inga problem. Inte ett dugg hala och trappan ner var heller inget problem, kvar var bara de nedersta stegen och där skulle det komma att finnas hjälpande händer. Skönt!

Att campen finns just här är nog mest beroende på att en fransman vid namn Paul-Émile Victor var en framstående polarutforskare och etnolog, född 1907.  Victor och hans team etablerade sitt basläger vid Eqi-glaciären, där de byggde en expeditionshydda, vilken fortfarande står kvar och är känd som “The French Cottage”. Detta fungerade som deras utgångspunkt för forskning och utforskning.

Stugan är ganska bräcklig nu, så det går inte att gå in.

En av hans mest kända expeditioner var just till Grönland, där han och hans team utforskade Eqi-glaciären. Under denna expedition, som ägde rum på 1940-talet, använde de hundspann för att korsa inlandsisen och samla in viktiga vetenskapliga data om glaciärernas rörelser och klimatförhållanden. Denna forskning var banbrytande och lade grunden för mycket av den moderna glaciologin.

Här finns en del minnesmärken efter expeditionerna.

Fin färg på laven som växer på berget.

Efter lunch som inte är hälleflundra, utan goda mackor med räkröra i och istället för sallad så är det på grönländsk maner vitkål.

Man kan slå sig ner i hammocken också och njuta av glaciären. 

Men vi känner att vi vill röra lite mer på oss och väljer att  följa den vägvisande pilen som pekar mot sjön. Ska ta 15 minuter.

Fast när man tagit sig upp över kullen högst upp i bilden ovan så var det bara is, så vi vände. Såg lite spår av olika djur här uppe.

Små, små tassar har passerat här. För små för att vara räv.

Bra utsikt här uppifrån, men i vissa branta partier med djup snö var det lite knepigt att ta sig nedåt. Undrade ibland var jag får alla knäppa idéer ifrån. Men ner kommer man alltid och ner kom jag.

Det är fortfarande is på vattenpölarna, trots att vi haft en solig dag...

...och i skrevorna blommar blåklockorna.

Nu börjar vandrarna komma tillbaka.

Känner man att man verkligen vill ut i terrängen och inte vill eller kan gå så finns det en möjlighet att boka tur med ett fordon. Då är det någon av dessa terrängående bilar som används. 

Fast mest används de till att transportera tvätt från stugorna och frakta upp varor som kommer med båten.

Snart kommer båten med nya passagerare och en del ska även lämna stället.

Se du båten, den ser ganska liten ut så man förstår att området är mycket större än man tror.

Efter ett tag så börjar den tuffa åt vårt håll och kommer närmare...

...och närmare.

För att komma helt rätt vid bryggkanten så står det en person och visat med armarna hur nära båten är. När armarna är helt ihop så är det dags att skynda iland.

Nya förväntansfulla personer anländer och snart blir det middag.

Idag är det inte hälleflundra, utan en jättegod köttgryta. Till middagen får vi finbesök utanför fönstret, en söt liten krabat som kommer förbi och hälsar på, men det kommer i ett senare inlägg.

Sedan börjar det bli dags att dra sig tillbaka för natten. Men kvällen bjuder på en färgsprakande solnedgång.

När solen försvinner bakom bergen så blir det lite mer avmätta färger.

.

Nästa om Grönland

2024-10-10 21:51   Wolfgang

Detta ser spännande ut! Fina bilder! Mvh Wolfgang

Svar från Margareta Cortés 2024-10-11 09:43

Tack Wolfgang!
Grönland var en spännande upplevelse.

2024-10-10 21:56   Erik Madsen

Hej Margareta.
Imponerende blogindlæg - gillas mycket.
Med mange venlige hilsener fra Erik.

Svar från Margareta Cortés 2024-10-11 09:44

Tack Erik!
Grönland kommer jag alltid att längta tillbaka till, kan till och med tänka mig att hoppa iland där vid Eqi igen bara för att få var där igen.

2024-10-11 06:18   pdahlen

Så otroligt vacker den näst sista bilden är. Broddar eller dubb skulle man kanske ha på gångarna, om man nu fick det? Vackra färger från lava och kanske andra marktäckande. Tänkte att ett växthus hade inte varit dumt för att ha lite färskt, men kom på att det funkar nog inte med snömängd och kanske stormar. Intressant läsning med bilder som vanligt

Svar från Margareta Cortés 2024-10-11 09:47

Tack Peter!
Tror de skulle bli lite sura om man gick med broddar på deras nya plankvägar. ;) men när solen kom fram försvann halkan, tills dess kunde man gå på berget till sin stuga.
De hade några små växthus där, men det gick inte att odla så mycket, mest dill och liknande. Nu var det slut på den säsongen, vår vecka va den näst sista med gäster.

2024-10-11 07:46   Lena Holm

Bilderna med båten gav verkligen en uppskattning om proportioner och hur storslaget det måste vara på denna plats. Svårt att ta in. Mycket vackra färger i naturen fast det är så kargt. Jag antar att alla sopor och avfall från gäster/personal också måste transporteras bort från campen? Ser fram emot att få se vad det var för djur. Finns det lämlar eller kanske någon sorts vessla? Fjällräv antar jag att det också kan vara. Men de är kanske för skygga.
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2024-10-11 09:49

Tack Lena!
Det var så stora vidder och svårt att egentligen uppskatta storleken utan några referenser.
Du har rätt de sopor som inte gick att kompostera eller elda upp måste transporteras bort.

2024-10-11 10:34   niniz

Oj så fint maffigt alltihop
Vacker solnedgång
/N

Svar från Margareta Cortés 2024-10-12 11:48

Tack Nini!
Var en härlig plats det där och solnedgången var fin som många av de som varit på vandring missade...de sov.

2024-10-11 16:28   morgondotter

fantastiskt detta
att saker blir så små
när det är så kolosalt runtom
då förstår man omfattningen

den lilla kaninen fick se mycket
så fint

även jag hade kunnat komma runt lite med MC'n
som min gamla med flak

tack för en härlig stund
nu blir det räkmacka
/inger

Svar från Margareta Cortés 2024-10-12 11:52

Tack Inger!
Det behövs ofta något med i bild så man förstår hur stort det är, var lite svårt att ta till sig det även på plats.
Vi viste att båten skulle komma en viss tid, ändå tog det tid innan vi såg att den var där.
Den lilla kaninen hade nog rest en hel del med sin resvana ägarinna. En helt otrolig treåring som nog var mer resvan än många vuxna.
Jag hörde henne bra gråta två ggr. Första gången när vi hade båtfärd i storm, då blev on rädd när det skumpade så mycket.
Andra gången var när kaninen skulle åka igenom säkerhetskontrollen på flygplatsen.