Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

En aldeles fantastiskt underbar dag.

Tror inte man kan ha det så mycket bättre än det var den här dagen. Jag njöt i fulla drag.

Vi ska ut till Stora barriärrevet med Ocean Spirit. En heldag ute till havs och bara njuta av livet. Fast lite nervöst var det för jag hade bestämt mig för att våga testa att snorkla, något jag aldrig gjort förut.  Ombord så förbereder vi oss på olika sätt, en del fikar, andra läser på och fyller i formulär...

...andra har kontakt med yttervärlden.

Sedan blir det mannekänguppvisning.

Nä, inte riktigt även om det kan se så ut. Vi har säkerhetsgenomgång och instruktioner angående snorklingen. Vi kommer att vara så långt ut till havs så det är ingen fara för "stingers" men för säkerhets skull så kan vi få låna en overall som skyddar mot stick från de farliga maneterna.

Alla lyssnar andäktigt.

Vi får även en föreläsning om vad det finns där under ytan.

Solen skiner och vi har vind i seglen.

Dit fram till sandrevet Michaelmas Cay ska vi.

Men först tar vi en tur med ubåten för att titta på revet. Ljuset där inne gör att man ser nästan död ut.

Blev inga bilder som kan mäta sig med Lena Holms bilder men jag fick i alla fall se livet där under.

Några fiskar såg jag också.

Lunch och sedan ut till sandrevet, tur att myten om att man inte får bada två timmar efter maten är avlivad.

De som ska lära sig dyka är redan i full gång.

I väntan på min instruktör för snorkling så ägnar jag mig åt att fotografera fåglar. Michaelmas Cay är nationalpark och det är strängt förbjudet att gå över repet till fåglarna men man ser dem bra ändå. Här häckar tusentals sjöfåglar, som mest har det observerats 20.000 fåglar samtidigt.

Vet inte hur många det är här i dag, men många är de och de verkar vara helt orädda också. De slår sig ner på repet trots att jag står bredvid.

Common Noddy tern.

Bredvid repet så ligger de även på ägg.

Här häckar även den bruna havssulan. Den vita ulliga är ungen.

Tjusig är den då den flyger.

Tidigare var nästan hela ön grön, nu finns det bara en liten plätt kvar.

Gott om fåglar är det här, men nu verkar min instruktör komma så jag ska ner i böljan den blå, fast först en bild på fåglrna.

Sedan ut i vattnet, fast det finns inga bilder på mig där, för kameran lämnades på land. Men måste bara säga att det var hur kul som helst att få testa på snorkling. Det gav mersmak.

Såg en hel del fiskar som simmade omkring mig, men extra kul var den lilla svartfenade revhajen som simmade omkring bland oss. Ingen tydlig bild på den, men här anas den. Då den dök upp så önskade jag att jag haft en undervattenskamera.

Jag har en hel del bilder på fåglar härifrån, så det kommer nog ett inlägg med dem senare.

För nu är det dags att återvända till vår båt och lite bubbel.

Sjön suger, brukar man säga, men man kan bli trött också.

Efter en helt underbar dag, som det nog inte går att beskriva i bilder, så återvänder vi mot Cairns.

Åter på hotellet, glad och lycklig skålar vi sedan i lite bubbel och firar en lyckad dag och att jag har vågat snorkla.

1.000 tack M.



Postat 2017-12-30 14:13 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Regnskog, skyltar och några hoppande djur.

Världens äldsta tropiska regnskog finns här i Daintree nationalpark, den fanns även här under dinosauriernas tid och är ungefär 400 miljoner år gammal. Den är hem för jordens största urval av växter och djur. Är ett världsarv.

Det känns som om det växer så det knakar här. Slingrande växter lindar sig runt andra träd och tar över för att bli ett nytt träd.

Terrängen är svårforcerad om man skulle lämna stigen och man får passa sig för vissa växter, den tunna trådliknande växten som Magnus håller i handen har sylvassa piggar som gärna krokar fast i kläder och hud. På den infällda bilden i nedre hörnet kan man se hur vassa de är.

Har man tur så kan man träffa på den stora fågeln kasouaren, den strutsliknande fågeln med blå hals., sådan tur hade inte vi men vi fick se frukten som den äter. Den är vackert blå men giftig fast kasouaren kan äta den ändå. Cirka 92% av fröna gror när de har passerat genom en kasuar. Endast 4 procent gror om de inte gjort det. Man vet inte varför. Frukten kallas för idiotfrukt, varför är lätt att gissa, man mår tydligen inte så bra om man äter den.

Alla växter är inte så vackra, den här är ganska så taggig.

Det finns ingen bro över Daintee River, men det finns en färja, vi har åkt över den och ska tillbaka fast nu är färjan på andra sidan så vi hinner ut för att fota lite skyltar.

Australien är ett paradis för den som har snöat in på skyltar. Här finns det en hel samling som varnar för krokodilerna och det är inte helt obefogat. För några år sedan var det en tonårspojke som fick för sig att bada här och han blev byte för krokodilerna.

                                         

Vi åker över och har en liten fripassagerare med oss.

Nästa stopp för oss är Port Douglas och en skyltsamlare blir inte besviken där heller.

                     

Här kan man bada och njuta av det sköna havet trots att farliga maneterna Stingers finns vid den här kusten just nu. Ett område är säkrat med nät.

Badvakter finns det också.

I träden vimlar det av papegojor.

Även några fina duvor kikar ner på vad jag sysslar med.

Strax innan vi är åter till Cairns, efter en dag späckad med intryck, så träffar vi äntligen på några kängurur. Inte så få heller, man kan nästan tro att vi hamnat i en djurpark, fast när vi passerade här i morse så var den ängen tom. De är alla vilda och har nog legat och vilat i skuggan under dagen och kommit ner hit för att äta i den svala kvällsluften.

Den här kängurusorten är lite mindre än den röda och kallas då för vallaby. Generellt betecknas kängurudjur som vallaby när de är mindre och kraftigare byggda.

Av tyngden att döma så ser det ut som flera av dem har en unge i pungen.

Och se där, kikar ju en unge fram.

___________________________________________________



Postat 2017-12-29 10:24 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Daintree River och saltvattenskrokodiler.

Dags att åka till Daintree nationalpark. Fast först en liten kissepaus på vägen dit för de behövande, jag tillhörde inte den skaran utan kunde ägna mig att studera de fantastiska träden som växte där. De såg nästan päksklädda ut.

Någon i vårt sällskap frågade vad jag såg där...mönster.

Här finns det också chans att besöka damernas,  så här rikt utsmyckat brukar det inte vara.

Orsaken till det här stoppet är att vi ska ta en tur på Daintree River och spana efter krokodiler. 

Det här är vår skeppare Bob.

Vid båten vi ska åka med väntar en välkomstsvala.

Vi tuffar ut med vår båt på floden och börjas spana efter de stora krokodilerna.

Det enda vi ser till att börja med är en liten häger i sitt bo.

Den var ganska skymd i boet men passar också på att visa upp sig på en gren.

Vi spanar och spanar.

Både högt och lågt...

..och se där, det finns ju krokodiler här i floden. Det här är världens största krokodiler, de blir vanligtvis 4-5 meter långa men äldre krokodiler kan bli 6 meter och kan väga upp till 1.300 kg. Det är inga djur man kelar med för de är extremt farliga.

Tyst smyger de fram i vattnet. Ibland ser man bara en ryggsköld sticka upp.

Eller bara som en krusning på ytan.

Men på en del så kan man även få en glimt av de vassa och stora tänderna. inget man vill stifta närmare bekantskap med.

Fick ingen direkt aktion från krokodilerna, de simmade lugnt omkring och verkade njuta av det fina vädret. Såg ganska fredliga ut men de flesta attacker mot människor leder till döden så uppmaningen om att inte stoppa ner några händer i vattnet var nog befogad. Ingen ville heller agera lockbete så att det skulle bli lite fart på dem.

Att ta en promenad i området nära floden är inte heller så tillrådligt. Ser du vad som gömmer sig i gräset här?

Vi såg flera olika krokodiler på turen, osäker på hur många för de såg ganska lika ut.

Välkomstfågeln kom och sa hej då när vår tur var över.

Lunchen  idag bestod av känguru och en massa exotisk frukt till det, väldigt gott!

Tapiocakakan till dessert var också god, men tog med den bilden för den lite roliga dekorens skull.

Innan vi beger oss iväg för en promenad i regnskogen åker vi och tittar på utsikten över området vid Walu Wugirriga.

En liten, liten ödla gjorde oss sällskap.

_____________________________



Postat 2017-12-28 09:25 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Norrut till Cairns.

Blev lite julpaus i australienresan, men den tog inte slut i Melbourne utan därifrån flög vi  över stenbockens vändkrets söderifrån och landade i Cairns.

Carins har sin historia tillbaka till guldrushens tider, då guldletarna kom förbi på väg till guldfälten vid Hodkingsonsfloden. Carins är en populär plats för turister med sin närhet till flera turistmål. Ett av dem är Daintree nationalpark som vi ska besöka i morgon, men först börjar vi med en liten promenad i stan.

Ser att det är omtänksamt folk som bor i den här staden, när frun handlar kläder kan maken lugnt slå sig ner och vila lite.

Det finns också en hel del flygande hundar, de hänger överallt i träden.

Högt uppe i en palm bor den här fågeln.

Vi tar en sväng genom det på dagen helt tomma nattmarknaden. Desto mer livfullt var det där på kvällen.

Farliga ormar har de här, en del så stora så de måste bekämpas med eld. :)

Även bananerna ser lite annorlunda ut.

Fast nu drar vi oss tillbaka för en stund vid hotellpoolen, som har egen sandstrand...

...innan middagen.

Vill man äta god fisk så är  Barnacle Bills ett bra ställe.

Och så får man en söt kola till kaffet.

Gatumusikanterna underhåller oss...

...men det finns annan underhållning så här på kvällen. De flygande hundarna ska iväg för att äta sin kvällsmat också och de lyfter i stora flockar under ett otroligt skränande.

Ett helt otroligt skådespel att få se det, fast jag förstod att Cairnsborna inte var så förtjusta över dessa djur. Träffade på en kvinna som frågade var jag kom ifrån och då hon hörde att det var Sverige så bad hon mig att ta med dessa "bats" med mig hem.

I morgon åker vi till Daintee River för en flodtur, häng med om du vill.



Postat 2017-12-27 13:34 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Lite kvällsliv i Melbourne.

Vi lämnade piren ute vid S:t Kilda i förra inlägget då skymningen kom.

Det blir kväller ganska fort här, så vill man fota solnedgången får man vara på hugget.

Inne över stan så slår solen i guldkronan på Eureka Tower och den lyser nästan som en strålkastare.

Det blir mörkare och mörkare, många strosar fortfarande ut på piren. Säkert pingvinerna som drar förutom solnedgången.

Vi letar reda på vår spårvagn för att åka tillbaka in till stan.

Även nu är det mycket folk på vagnen så vi får en ståplats, testar en bild i spegeln där inne. Inte så lätt när man står krokig arm med en stolpe. Fick i alla fall en bild på mitt fotosällskap.

Foto förenar, har sagt det förut och det stämmer även i Australien. Man bli bekant med folk. Gemensamma intressen och det byttes visitkort.

Tillbaka inne i city efter diverse omvägar så ville jag förstås ha någon kvällsbild. Hade gått bättre med stativ, fast det hade jag inget med mig. Kul måne de har där under.

Sedan en avslutning på någon av alla barer och vårt dygn i Melbourne var över. I morgonbitti flyger vi vidare.

Fast här hemma breder julfriden ut sig i nutid. God Jul till alla!



Postat 2017-12-22 22:06 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
1 2 3 ... 5 Nästa 

Tidigare blogginlägg