Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

På Storön gick vi inte iland.

Vi lämnade packisen och begav oss mot Karl XII:s ö, vi kom fram dit på kvällen och det blåste en hel del, trots det så var det några som ville kolla in ön närmare och drog iväg med zodiakerna på en tur och landstigning.

Jag avstod den här gången tyckte att jag hade gjort mitt äventyr på den ön förra gången vi var här, då vi fick lite väl närkontakt med en isbjörnshona med ungar och sprang i full galopp till gummibåtarna. Fick även fina isbjörnsbilder vid det besöket. De finns också i portfolion.

Nästa morgon hade vi tuffat vidare på vår färd och kommit till Storön. Den är vackert täckt av en glaciär och där hade våra isbjörnsspanare siktat inte mindre än nio isbjörnar. Jag kollade med kikaren och såg att det fanns åtminstone flera stycken där.

Fartyget Origo hade kommit dit lite före oss och eftersom först går först så fick de bestämma och valde att ta gummibåtstur medans vi åt frukost och efter den lyssnade på ett intressant föredrag av Herman om  våra kolonier - de vi hade och de som aldrig blev av.

Sedan var det dags för att klä på sig alla varma kläder och beväpna sig med kameran och hoppa i gummibåtarna. Mottagningskommittén mötte upp redan en bit ut från ön. De här är säkert honor, för de har en unge med sig.

Det första vi får syn på när vi närmar oss ön är en stor isbjörn som ligger bakom en klippa och sover.

Han ser ganska trött ut.

Vi kajkar runt lite och då kommer det tre björnar ner mot stranden.

Det är en hona med två fjolårsungar.

De kommer ända ner till stranden.

Isbjörnen har väldigt bra luktsinne, så det är inte omöjligt att de har fått doft på oss ute i gummibåtarna.

Honan ser lite mager ut, men är nog ganska duktig att hitta föda för hon har lyckats föda upp två ungar från förra året.

Mor går först och lille........

De tre traskar utefter stranden och äter lite på tången som ligger där.

-Är det mat som kommer där ute. Ser nästan ut som om den ena ungen tänker så.

Isbjörnarna går och går...

...och går...

...men vi lämnar isbjörnarna åt sitt öde.

Kul att vi fick se de här fyra på Storön och vi vet (tack vare kikarna och spanarna) att det fanns flera björnar på den ön.

Tanken är att vi nu ska vidare mot Vitön...



Postat 2015-09-30 19:00 | Permalink | Kommentarer (14) | Kommentera

Det är tufft ombord på ett litet expeditionsfartyg.

Livet ombord på de små expeditionsfartygen som går på Svalbard, är inte så lätt. Många vedermödor får man stå ut med.

Vill man vara säker på att få syn på några isbjörnar, valrossar eller andra spännande djur, då gäller det att stå ute i kylan och den hårda vinden ute på däck och spana.

För att inte tala om de hårda träbritsarna och hängmattorna man ska sova på i hytterna.

Och hur ska kläderna torka när vågorna slår in över däck.

Maten den består bara av knäckebröd och bönor.

Man orkar knapp gå och hämta påfyllning.

Grönsaker är det ont om så här långt norrut.

Efterrätter kan man bara drömma om.

Dessutom så får man sitta på ihopsnickrade träbritsar och äta vid ohyvlad plank.

Vatten får släcka vår törst.

Ibland tar det slut dessutom.

Inte undra på att alla sitter helt utmattade.



Postat 2015-09-29 08:17 | Permalink | Kommentarer (15) | Kommentera

Polar Plunge

Det fina vädret uppe vid packisen lockar till andra aktiviteter än att bara studera hur stormfågeln svävar runt isflak och runt vårt fartyg.

Ibland får vi ett tunt molntäcke framför solen, det blir lite mystiskt ljus då...

...men fåglarna fortsätter att segla runt bland isflaken.

De anar inte vad som är på gång.

Den här måsen dyker ner i vattnet...

...samtidigt som en badgäst dyker upp. Sälarna ser nästan ut som dykare, då de sticker upp huvudet.

Kan de bada så varför inte vi också, så resonerar en del av mina medresenärer. Varför inte ta ett Polar Plunge.

Det inte bara ser kallt ut, det var kallt också. Det var några modiga som passade på att kyla av sina kroppar, här kommer en kvalkad.

Det var -1,8 grader i vattnet. Då kan det vara skönt att få hjälp upp så det går undan.

Sedan kom det några modiga till.

En nordlig bomb.

De allra modigaste gick långsamt ner i vattnet och fick känna på hur kylan omslöt dem.

Att hoppa i är nog bäst, då hinner man inte ångra sig.

För att riktigt kunna njuta av badet efteråt också, så kan man göra som Daniel. Sätta en kamera på armleden och filma det hela.

En eloge till alla modiga badare.



Postat 2015-09-28 08:18 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Isberg med ismås.

Ett relativt stort isberg kommer flytandes. Det kan ha lämnat en glaciär på Grönland. Isbergen blir inte lika stora här i norr som de blir i Antarktis, men det här ser ganska stort ut ändå.

Eftersom vi är kvar uppe vid packisen så flyter det inte så fort och vi har tid att studera livet på det.

Ser att det bor en hel del fågel på det.

En labb kommer seglandes.

En tretåig mås flyger iväg.

Isberget är ganska stort så fåglarna ser inte så stora ut och en förstoring av bilderna är nog nödvändig... 

...det bor en hel del ismåsar här.

En ung ismås...

...och en vuxen.

Ung och vuxen på samma bild.



Postat 2015-09-27 08:29 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Isfärd.

Vi håller oss kvar uppe vid packisen och nästa morgon vaknar vi till ett strålande väder.

Eftersom isbjörnen vandrade iväg så hittade vi på något annat. Vi tog en liten zodiactur bland isflaken.

Kan det bli så mycket bättre, kylan biter lite fint i huden och solen strålar från en vackert blå himmel med vackra moln.

Det är så vackert.

Vi drar iväg ut bland isflaken.

Lite fåglar simmar omkring här.

Vilka färger det blir när man kikar ner på isen under vattnet.

Vi hittar ett lite större isflak och beslutar oss för att gå iland...fast jag vet inte om man kan kalla det för att gå iland när det är på ett isflak långt ute på Norra Ishavet.

Fina isformationer finns även här.

En ung tretåig mås har landat på vårt isflak och den verkar ganska trygg med att få sällskap.

Visst är den fin.

Vågorna slår upp på vårt flak och det känns faktiskt lite speciellt att få stå här. Jag skänker en tanke till alla polarfarare som vandrat över isen här ute.



Postat 2015-09-26 08:17 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa 

Tidigare blogginlägg