Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Smycken, stenar och batik

Att det bryts och finns gruvor för ädelstenar i Sri Lanka är nog mindre känt än att det finns teplantager. Den blå safiren är den mest kända och exporterade ädelstenen från Sri Lanka. Eftersom det finns en hel del ädelstenar på ön så är de också naturligt att det finns en hel del duktiga hantverkare också.

Vi fick tillfälle att besöka ett ställe för ädelstensslipning och smyckestillverkning. Riktigt finlir och pillerjobb är det för att slipa en sten på rätt sätt och låta dess lyster komma fram.

Det gäller att vara stadig på hand också när stenen ska fästas i ringen...

...eller i örhänget.

Kronan som den här mannen håller på med, är nog inget nybörjarprojekt.

Efter att några i vårt sällskap stillat sin köplust i smyckesbutiken drog vi vidare till ett ställe som gjorde batikarbeten.

Det var ingen enkel knytbatik som tillverkades här, riktigt pillerjobb med att vaxa ytorna för att få fram önskade mönster.

Mycket jobb innan den här blev klar.

Lite annat hantverk, skräckinjagande figurer i trä.

Den snidade elefanten karvar man nog inte fram på en eftermiddag.

Elefanten ger skön skugga till hunden och även folket bakom.

Nyvaken,!

Vi lämnar alla hantverkare och tänker åka tåg istället.

                                                                                        föregående    -  nästa



Postat 2019-04-03 06:07 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Kryddträdgård i Matawelle och Tandtemplet.

Sri Lanka är känt för sina kryddor och kryddträdgårdar. På 1500-talet koloniserades Sri Lanka av Portugal och de började snabbt handla med kanel och andra kryddor. Så det var ju självklart att vi ville besöka en kryddodling.

Återanvändning är bra. Av det yttre skalet på kokosnöten kan man bygga stöd för jorden.

Kryddorna används idag både i matlagning och som läkemedel, vi fick en lång föreläsning om vad man kan använda de olika kryddorna till och som avslutning lite massage med en örtbaserad olja. Den oljan var så bra, att svullnaden på mitt meniskopererade knä gick ner, klart att det blev ett köp av den då.

Vi åker vidare, Vår alltid så glade chaufför.

Dagens mål var Kandy som är en mycket gammal stad som grundades på 1300-talet och blev då huvudstad i kungariket Kandy.  De flesta byggnaderna där från 1800-talet och i dag är staden ett Unesco-världsarv. Här ska vi göra ett besök vid Sri Dalada Maligawa - Tandtemplet. Det tempel som vi ser i dag är från 1697 eftersom portugiserna förstörde det gamla templet.

Templet byggdes för att förvara en relik som anses vara en av Buddhas tänder. 

För att komma in på området måste man gå igenom en säkerhetskontroll, en kö för damer och en för herrar. Var tydligen mest kvinnliga besökare den här dagen.

Vissa saker får man inte ta med sig in.

Det är många besökare just den här dagen då vi skulle dit, är en speciell högtidsdag inom buddhismen.

Skorna får vi lämna utanför och sedan är det bara att följa strömmen in i templet. 

Här uppe var trängsels så stor så det kändes faktiskt lite obehagligt och jobbigt att vara där. Folk trängde på från alla håll så man hade bara att följa med i strömmen för att inte bli mosad.

Om jag inte har helt fel så är det bakom silverdörren där framme som tanden finns, men jag stannade inte tills de skulle öppna för att visa den. Trängseln var så obehaglig så jag valde att ta en snabb bild och gå vidare.

Många, många hade med sig blommor.

På nedre våningen trummades det och någon sa att ceremonien var försenad eftersom det var så mycket folk där.

Jag gillar inte trängsel, så jag valde att gå ut istället. Såg ingen tand, men templet var vackert.

                                                                                        föregående - nästa



Postat 2019-03-28 10:08 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

På väg till Fotografiska

Var på väg till fotografiska för att titta på Erik Johanssons bilder, då såg jag detta.

Tydligen en ny trend det där med plastmuggar.



Postat 2016-04-06 11:22 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Vad gafflar du om.

När man promenerat färdigt i Mariefred kan man utforska källaren på Gripsholms värdshus. Fina valv och snyggt inredd.

En önskebrunn finns det där.

Vinflaskan var tom och skulpturen på väggen tycks säga. -Det var inte jag.

Matsalen var tom så här dags.

Men jag passade på att ta lite bilder på några av de ovanliga bordsdekorationerna som ägaren till värdshuset hittade i Kuba och köpte med sig hela lagret.

De är skapade av bestick.

---------------------------------------------



Postat 2016-03-04 09:05 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Vi promenerar vidare i Mariefred.

Vår fortsatta promenad i Mariefred för oss upp till en ruin.Du står framför ruinen av Kärnbo sockenkyrka, står det på en skylt framför ruinen. Där får jag veta att den byggdes i slutet av 1100-talet men när Mariefreds kyrka stod klar 1624 övergavs den här kyrkan och plundrades på sina inventarier och började förfalla. På 1800-talet användes marken av Gripsholms Kungsladugård som betesmark till sina svin därför kallades ruinen för Svinkyrkan. Först på 1920-talet restaurerades ruinen och numera vårdas den.

Vi går in.

Vi lämnar ruinen och går ner till själva stan igen.

I Mariefred har de en väldigt fin järnvägsstation.

De har också den minsta lilla station som jag sett.

Mariefred är en stad som har lyckats behålla en hel del av den gamla charmen.

Polisen finns inte kvar i det här huset men den gamla skylten finns kvar.

Rådhuset som hovkirurgen Lars Grubb fick i gåva av Gustav III har blivit bibliotek.

Elvira Holm har inte kvar sitt bageri...

...men skylten finns kvar.

Det här stora timmerhuset kallas för Kadetten och lär vara Sveriges äldsta bevarade hyreshus.

Vi kommer till Kungshusen, här inkvarterades bl.a de franska skådespelare som skulle underhålla kungen då han vistades på Gripsholms slott.

Det finns också många små fina hus i den här staden.

Stadspumpen. Här var det samling vid pumpen förr i tiden, där träffades man och kunde berätta vad som hänt och även läsa nyheter som sattes upp på pumphuset.

Kommer till slut till den pampiga kyrkan som ligger högt upp och syns vida omkring. Där kyrkan är byggd låg det förr ett kloster. Klostret hade namnet Pax Mariae, som betyder "Marias fred.



Postat 2016-03-02 13:20 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera
1 2 3 ... 18 Nästa 

Tidigare blogginlägg