Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Schimpanser

Chimpanzee Sanctuary of Ngamba Island grundades 1998 på en 40 hektar stor ö i Victoriasjön. Omgiven av det lugna vattnet i Victoriasjön, är Ngamba Island Chimpanzee Sanctuary ett hem för 49 föräldralösa schimpanser som räddats från hela östra Afrika. Det är ett reservat som tar hand om sårade eller föräldralösa schimpanser, de kan vara beslagtagna från tjuvskyttar och räddade på områden där skogen skövlats för att anlägga palmodlingar.

Vi hade ett besök inplanerat på den ön och en solig morgon for vi ner till Victoriasjön för att ta en båttur ut till ön.

Victoriasjön är världens näst största sjö och ligger på gränsen mellan Uganda, Tanzania och Kenya. Mitt i sjön går ekvatorn, där stannade vår skeppare till en stund och vi letade intensivt efter den linjen. :)

Efter en skön sjöresa på ungefär 40 minuter anlände vi till vår ö och blev välkomnade av en trevlig guide som berättade om verksamheten och deras schimpanser. I väntan på rundvandring fanns det en del annat djurliv att titta på. 

Hamerkop

Efter en gedigen genomgång om vad de gör för schimpanserna och varför, så var det dags att bekanta sig med schimpanserna. Inte så påtagligt och nära för dessa schimpanser är inte tama utan lever som vilda schimpanser. Den största delen av sin tid håller de till ute i skogen och kommer nästan bara fram till utsiktsplatsen för besökare då det är matdags.

De matas tre ggr per dygn och får mest grönsaker och frukt, en gång i veckan får de ägg för att få i sig protein. Runt omkring finns det elstängsel för att de inte ska rymma iväg. Det berättades att vid ett tillfälle då strömmen var av, så smet några schimpanser iväg och hittade en båt vid stranden som de tog över och drev iväg ut på sjön. Den stackars skepparen till båten var något förtvivlad och kom upp till centret för att få hjälp för att få tillbaka sin båt.

Nu när vi är där så är det dags för matning, de som ville kunde betala 5 dollar för att hjälpa till med matningen. Kändes väl lite onödigt eftersom all mat kastades in över stängslet till schimpanserna. Några amerikanskor som gärna ville mata, såg lite besvikna ut, för jag tror att de trott innan att de skulle få lite mer närkontakt med den schimpans de ville mata. Då kunde man lika gärna betala lite pengar till verksamheten utan att kasta grönsaker och frukt.

Om schimpanserna ville vara i fred och inte umgås med de andra så kunde de gå i några av de gångar som var uppbyggda för att komma till lite burar.

Även om jag fick en liten känsla av djurpark och Skansen så såg det ut som om djuren trivdes där och de hade verkligen ett stort område att vistas i. Tror de hade känslan av livet i vildmarken eftersom de drog sig tillbaka in i skogen då matningen var över.

Men nog är de bra charmiga och även lika oss människor. En liten bildkavalkad.

Puss på dig!

En gammal dam som vilar lite i skuggan.

Kram!

Även apor blir gråhåriga då de blir gamla.

En som tycker att det är dags att kasta lite mat till just honom.

Mums!

En liten matbit i lugn och ro.

-Men kasta en till mig också!

Hittat en egen buske.

Styrelsesammanträde.

När schimpanserna fått sin mat började de dra sig tillbaka in i skogen och vi gick vidare för att se mer av anläggningen. En stor hane som fått konkurrens  om ledarskapet och vara alfahane höll mest till i en av burarna. Han hade fin kontakt med skötaren.

Han varnade oss för att gå för nära för schimpanserna är väldigt starka och de skulle lätt kunna krossa vår hand om de ville hälsa på oss.

De lät sig väl smaka av bananerna han hade med sig.

I en annan bur var en hona med en liten och otroligt gullig unge.De höll till där för att ungen inte skulle bli skadad av de andra schimpanserna.

Även om det kan kännas lite turistiskt att få komma och titta på schimpanserna på ett så pass nära håll så är våra besök viktig för verksamheten. För även om de som jobbar där gör det ideellt så behöver pengar för att hålla schimpanserna med mat och även för underhåll.



Postat 2020-02-17 12:00 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Apor, apor och apor

Vi hade tur, för nästa morgon vaknade vi av att vår chaufför ringde och berättade att han hade varit till flygplatsen och hämtat våra väskor. Trots att vi hade hittat riktigt bra safari kläder då vi var ner på stan så kändes det skönt att fått sina egna pinaler att kunna byta om med. Nu var vi beredda på nya upplevelser.

Men först återvänder vi till botaniska trädgården och alla apor där. Lite varstans i träden kunde det plötsligt prasslar till och stannade man då upp och spanade in bland löven kunde man få syn på det här. Det är en Red-tailed monkey.

Hur den fått sitt namn förstår man då man ser svansen.

I ett träd intill sitter den här lilla gynnaren, den prasslar inte så mycket utan sitter helt stilla och bara iakttar oss, det är en flying fox.

Vandrar man vidare i parken så dyker det strax upp fler apor, som de här aporna med sin praktfulla svans.

Black & White Colobus Monkey.

Två vänner högt uppe i trädets topp.

Det är inte bara apor och fåglar som håller till i den här parken, den är ganska rikligt besökt av lokalbefolkningen. Många har picknick här men det tas även tillvara på delar av växtligheten. Den här killen kommer bärandes på ett jättelass med något som han ska ha som foder till sina djur.

Han kämpar sig fram genom högt gräs och vadar fram genom vattenfyllda områden för att komma fram till sin cykel med sitt tunga lass och lastar på dagens skörd.

För att köra hem det.

Vi traskar vidare för att upptäcka mer av djurlivet i parken och strax skuttar några Blue Velvet Monkey förbi . Den här ser lite sur ut ut och det är nog inte så konstigt för den ser ut att ha varit i trubbel. Svansen är bruten på minst två ställen.

Vi träffade också på en hel liten familj av Vervet Monkeys. De små ungarna är så bedårande söta. Här ser de nästan ut som om de samlar ihop sig för att få ett familjefoto. Gäller att passa på att samla in ungarna nu när det är fotografer är på plats.

Fast de spralliga och livliga ungarna är inte så samarbetsvilliga. Roligare att busa runt lite.

Men lite posering kan även de bjuda på.

Lite gos i mammas famn är också skönt.

-Men hörudu när tvättade du öronen senast?

Verkar finnas lite godsaker på svansen.



Postat 2020-02-16 09:26 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Nytt äventyr

Hemma igen efter nya äventyr, har sällan datorn med mig på resa så bloggandet kommer först då jag kommit hem. På den här resan var packningen rejält bantad också eftersom den bara fick väga 15 kg på inrikesflyget senare, det inklusive handbagage. Lite sliten efter denna resa, så det tog någon dag innan jag ens började gå igenom mina bilder. Men nu har jag samlat mig och smält de flesta intrycken och kanske kan få ihop något om resan.

Efter en behaglig flygning hamnade vi i Uganda, ett land som jag inte visste så mycket om men överraskade mig på ett positivt sätt. Själva flygresan var bra, fast då vi skulle landa blev det lite oroligt, planet gick ner för landning men sekunden innan den tog mark ändrade sig piloten och drog på gasen och upp igen. Bort från flygplatsen och på skärmen framför mig såg de ut som om vi var på väg bort mot Tanzania. Först efter ett tag fick vi veta att piloten avbröt landningen eftersom det varit instabilitet vid landningen och efter en rejäl sväng kom vi tillbaka för nytt försök, knäpptyst i kabinen för alla var nog lite spända och undrade om vi skulle komma ner helskinnade. Som tur var gick det bra den här gången och nu kom vi ner. Om flygresan var bra så var det mindre bra att vårt bagage inte kom med på samma plan som vi, det hade blivit kvar i Amsterdam fick vi senare veta. Lite irriterande då alla passande kläder för vistelsen fanns i dessa väskor. Efter väntan på de väskor som inte kom och förlustanmälan så kom vi till vår lodge. Ett trevligt litet ställe som heter Papyrus Guesthouse. Lite krångliga namn att komma ihåg på rummen så för att få rätt nyckel tog jag en bild.

Nästa morgon startade väldigt trevligt för då dök en god vän upp, Thuto som vi hade som guide på vår första resa i Afrika 1999. Tack Maria för att du ordnat det mötet.

Efter den trevliga frukosten och inget nytt hörts om våra väskor så startade vi den dagen med ett besök på Entebbes köpcenter för införskaffandes av lite oömma kläder. Där var säkerhetskontrollen för att få komma in på parkeringen rigorös. Alla bilar och passagerare kontrollerades.

Lite kul att få en tur ner på stan och se hur där såg ut. Tog en bild i flygande fläng på huvudgatan ner mot stan och alla exklusiva butiker.

Stans sopplats var oftast befolkad av de lokala sopsorterarna, Maraboustorkar, fast just när vi passerade den här gången hade de blivit bortjagade. Såg också då sopbilen kom och sopgubbarna öste upp soporna med skyffel in i bilen.

Hur som helst så fick vi fatt på kläder så vi kunde vara med på dagens utflykt, så på eftermiddagen då alla i vår grupp hade anlänt bar det iväg till Botaniska trädgården. Vi var ingen stor grupp, bara åtta stycken. Tre från Sverige, två från Belgien, två från Schweiz och så vår franske reseledare Vincent från Autograph Safaris. Liten och trevlig grupp.

Här i parken finns det mängder av fåglar men även en hel del apor håller till där. Det förta vi ser är några apor, black-and-white colobus monkeys, som mer eller mindre flyttat in på balkongen på ett närliggande hus.

Vi hade några inbitna fågelskådare med i gruppen så det blev en hel del fåglar på promenaden. Så trots att jag inte är någon fågelfotograf, så blir det en hel del fågel nu. Aporna tar vi senare. Det blir inte så många namn på fåglarna, för trots att jag fick veta då vad alla hette, så utan något att anteckna på glömmer jag fort. Har jag skrivit fel eller fågel utan namn så rätta mig gärna.

- Ville du något?

-Jag var faktiskt här först!

Färggranna fåglar.

Flera stora maraboustorkar promenerade omkring i parken. De var ganska orädda.

Det var lördag då vi var där och folk hade samlats för picknick och trots att de spelade hög musik så lät sig inte storkarna skrämmas. Den här såg ut att vilja ansluta sig till gänget vid stranden. Kan vara deras mat som lockade.

Högt uppe i trädet spanade den här fågeln.

Om du ser massor med prickar på bilden ovanför så är det inte inbillning eller smuts på sensorn. Luften vimlade av små, små flygfän. Som tur var stacks de inte utan bara var irriterande.

Vår chaufför Herman var glad ändå trots att han var omsvärmad.

Kikar ner på mig. Svartvit näshornsfågel (Black-and-white-casqued hornbill)

Hittade ett bär.

Kungsfiskare.

Olivgrön biätare, Madagascar Bee-eater.

Liten fjäril.

Eastern plantain-eater

Flyger förbi månen.

En rejäl näbb.

Crowned hornbill

Crowned hornbill

Som sagt, gott om flygfän var det.



Postat 2020-02-15 12:58 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Åka tåg är kul

Mae Klong Railway Market har funnits sedan 1905. Den finns i provinsen Samut Songkhram, belägen vid Thailändska viken. Fiske var (och är fortfarande) ett av de viktigaste sysselsättningarna för människorna som bor här, och marknaden var ett sätt att sälja sina varor på.

När järnvägen byggdes så fick folk i trakten ett bra sätt att leverera dessa varor till provinser runt om i Thailand, även till huvudstaden. Att järnvägen skulle gå rakt igenom själva marknaden var det ingen som brydde sig om, de fortsatte att ha marknad där och så än idag. Järnvägen används fortfarande och har numera också blivit som en turistmagnet.

Vi fick höra om den tåglinjen och tyckte det skulle vara kul att åka lite tåg. Så en tidig morgon begav vi oss iväg från Bangkok för en tågresa. Solen började komma lite högre upp och det dagades och efter att ha väntat en stund på järnvägstationen Ban Kalong så hör vi att tåget är på väg in.

Det var ett högt skutt för att komma upp i vagnen och med lite hjälp av en medpassagerare så lyckades även jag klättra upp. 

Det var inga lyxvagnar, men fungerade bra ändå.

Konduktören kom och sålde biljetter.

Tåget stannade vid flera stationer och plockade upp folk.

Luftkonditionering behövdes inte, blev bra genomströmning av luft genom de öppna dörrarna under färd.

Resan gick förbi flera saltfält och även fiskodlingar, vid fiskodlingarna hade det varit lite kul att stanna någon gång för där var det mycket fåglar som samlades.

Till slut kommer vi fram till dagens huvudattraktion, Mae Klong Railway Market. Jag har fått en plats vid ett öppet fönster och sticker ut kameran för att filma hur tåget går rakt igenom marknaden. Har inte lärt mig hur man lägger in film i bloggen eller om det ens går att göra det. Men på Youtube klarar jag av det så klickar du på den här länken så kommer du till filmen. Men passa på att titta på mannen i rosa byxor ungefär 0.58 in i filmen, jag tycker det ser ut som om han kletar ett tuggummi på tåget?

När den nya järnvägen byggdes så blev marknaden alltså kvar och tåget går nu rakt igenom den. Vi ska strax ta en titt på själva marknaden men kollar först in floden som fiskebåtarna kom via. En färja är just nu på väg över.

Floden ser fin ut men vid stranden samlas diverse skräp. Trots att det ser ut så här vid många stränder ännu, så pratas det mycket om återvinning och insamlande av plast i Thailand. Då man åker Sky train så går det t.ex en film om att hur man ska plocka upp alla plastmuggar som ligger i naturen.

Vi går tillbaka till marknaden och jag hade en tanke på att ta en bild på loket där det stod stilla. Var bara att glömma för där hängde det klasar av dessa selfiefotografer.

Kollade in marknaden istället. Rörigt och härligt.

Här på marknaden hittar man inte det tingeltangel som översvämmar de flesta marknader, utan den här riktar sig främst till lokalbefolkningen. Kineser som är på besök brukar hitta något att köpa också, för de vet vad de ser i de olika stånden, svampar och olika kryddor som vi inte vet vad man ska ha det till.

Finns en hel del att botanisera bland. Det är här du hittar främst mat till salu. Även om det finnas lite kläder och accessoarer, består huvuddelen av denna marknad av, kött, skaldjur, grönsaker, frukt och drycker. Om du väntade dig en mängd souvenirer, så har du åkt till fel marknad.

Behöver man få något plagg ändrat så kan det fixas här.

Tåget går igenom marknaden åtta gånger per dag och nu är det strax dags för dagens andra tur. En liten signal i högtalarna signalerar att snart kommer tåget.

Korgar med varor dras bort från spåren, de överliggande tälten dras tillbaka och spåren rensas, vilket ger plats för tåget. Det är väldigt knappt av plats vid sidorna av tåget och varor ligger så tåget mer eller mindre snuddar vid varorna. Jag står kvar så länge jag vågar och får, för att få några bilder. Tror först att det ska finnas utrymme för att stå vid sidan om. Men icke, hade jag stått kvar framför det nedfällda stånd där jag stod så hade jag nog mosats av tåget. Tåget är bredare än man först tror.

Hoppa undan var inte så lätt, för där var det ett bord och bredvid mig tre japaner som inte ville flytta sig. Blev att knuffa undan både dem och mig själv för att vi fyra inte skulle bli tågmos. Framför salladen i den blå bunken stod jag, tur att damen som håller i pinnen visade att det inte var någon bra plats att stå på.

När tåget tuffat förbi fälls alla paraplyer och markiser upp igen.

Korgar och mat flyttas tillbaka.

Och spåren fylls med folk och det är som en vanlig marknad igen.

En del har fiffiga rälsanordningar för att dra tillbaka sina varor.

Vi lämnar den här marknaden för att åka iväg till en annan och nu har vi tänkt åka båt.

På vägen därifrån doftar det gott, här steks det en slags risplättar.



Postat 2020-01-20 12:53 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Livets salt

Thailand är helt egenförsörjande av salt. En dag i förra veckan när jag var på besök i  Bangkok,  skulle vi ut och åka tåg och på vägen dit träffade vi på ett av alla de ställen där de tillverkar salt.

Vi hade turen att komma strax innan arbetet för dagen var klart och passade på att stanna för att få se lite av det.

Man har grunda fält som plattats till med hjälp av traktor, dit leder man saltvatten. När man fått in vattnet i fälten stänger man av så att vattnet stannar kvar och avdunstar sedan i värmen. Kvar får man då saltet, det tar ungefär tio dagar för allt vatten att förångas.

De som arbetar med att skyffla upp saltet och transportera det till saltladorna är i huvudsak människor från Burma. De bor väldigt enkelt, lagar alla sin mat själva och sänder hem pengar av sin lilla inkomst till familjen i Burma. Lönen ligger på 100 skr för en åttatimmars arbetsdag.

Det som ligger vid strandkanten ser ut som snösörja men är salt.

Trots att vi är där mycket tidigt på morgonen så är de nu klara för dagen med sitt arbete.

Tack vare det får vi även gå in i saltladan och titta.

En sista blick ut över fälten innan vi beger oss till tåget.



Postat 2020-01-18 09:28 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 359 Nästa 

Tidigare blogginlägg