Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Norgefarargården och en kungsörn.

I byn Klimpfjäll, högt uppe på liden med utsikt över Kultsjön, finns det ett hus som kallas för Norgefarargården. Gårdens namn har att göra med att det var här som handelsfororna samlades för gemensam färd över fjällryggen via Remdalen till norska Mosjön vid atlantkusten. Likaså var det här som forlagen upplöstes efter återkomsten från Norge.

Här kan man numera ta en liten paus och festa på kaffe och våfflor och även kika in i ett litet hembygdsmuseum. Utsikten inne i storstugan är inte så dålig.

Numera finns det enklare sätt att ta sig till Norge än att vandra över fjället. En variant är att köra Stekenjokksvägen eller Vildmarksvägen som den också kallas.

Vägen byggdes på 1960-talet eftersom det fanns en gruva här då, den lades ner 1989 och nu är det nästan svårt att se att det funnits stora betongbyggnader där uppe på fjället.

Nu när jag var här fick man inte lämna vägen eftersom det hade härjat boplundrare i området, så tyvärr gick det inte att vandra ute på fjället.

De som hade serveringar och hyrde ut boende i Kimfjäll uppskattade inte det, de hade förlorat en hel månads inkomster och visse inte hur de skulle klara sig i fortsättningen. Ytterst få turister kom då de inte fick fjällvandra eller fiska. De enda som vi såg befolka marken utanför vägen var renarna.

De såg lite skabbiga ut så här års, men får säkert tjock fin ny päls innan vintern kommer.

Även om man inte fick lämna asfalten så gick det ändå att beundra den vackra fjällnaturen och de speciella mönster som bildades när snön smälte.

Såg också att det fanns stora fåglar, den här kungsörnen kretsade runt och sökte efter något gott att äta. Kan förstå att det lockar penninghungrigt folk att plundra fågelbon eftersom en falkunge betingade ett pris på 2 miljoner kronor i Saudiarabien.

Vi for inte hela vägen över till Norge utan vände vid Leipikvattnet.

Renarna var kvar även på återvägen mot Saxnäs.

...och i Saxnäs var Kultsjön sig lik.

 

Inlagt 2012-08-21 10:31 | Läst 9866 ggr. | Permalink
Hej!
Jag har hängt med på din fjällresa och njutit varenda inlägg. Det var länge sedan jag åkte Stekenjokkvägen själv. Första gången stod de fula gruvbyggnaderna kvar. Trist att det blivit utegångsförbud på fjället, men vi människor har oss själva att skylla.
Ha det!
/Uffe
Svar från Margareta Cortés 2012-08-21 16:03
Jag blev lite förvånad över att de lyckats utplåna så mycket av resterna från gruvan.
Mycket fina naturbilder. Att girigheten förstör mycket för oss människor är ju allmänt känt men att den t o m kan leda till "besöksförbud" i våra fjäll – det var något nytt och illavarslande. Jag håller med dig om renarna, de ser lite ovårdade ut :).

/Torbjörn
Svar från Margareta Cortés 2012-08-21 16:04
Sorgligt att tanklösa och giriga personer ska få och kunna förstöra för så många, inte bara för fåglarna.
Trevliga och fina resebilder och kompliterande text.
Sten
Svar från Margareta Cortés 2012-08-21 16:05
Tack Sten för att du lämnade ett avtryck i bloggen.
Fina bilder och intressant text. Man blir ju betänksm betr tillträdesförbudet - kan dom inte komma på en bättre lösning?
Svar från Margareta Cortés 2012-08-21 16:02
Borde kanske fungera med vägspärrar och kontroller i båda ändena av den vägen. Finns ju inga avtagsvägar att smita förbi på.
Fast då måste de ha dem bemannade förståss.
Kan det vara pengar som styr?
Tack för din kommentar.
Härlig ställe! Magiska landskap och övermäktig natur! Otroligt fina bilder också måste jag säga :) Allt gott
Svar från Margareta Cortés 2012-08-22 12:44
Visst är Sverige fantastiskt vackert.



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg