Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

En härlig dag.

Nu ska vi ut till sjöss igen. Riktigt skönt att få lite friska fläktar och gunga iväg på Mekong igen.

Här är floden mycket bredare än vad vi sett tidigare på vår resa längs Mekongfloden genom fyra länder.

Sjötomt med sjöutsikt.

Även i det här huset har de bra sjöutsikt.

Fiskeflottan är färggrann och ligger på rad och väntar på att det ska bli dags att gå ut igen.

I floden ser vi flera sådana här fiskodlingar. Där odlas pangasius, vår nya favoritfisk här i Sverige. Tyvärr så medför det att hundratusentals ton föroreningar släpps ut i Mekongfloden. Dessutom matas fisken med stora mängder antibiotika.

Vakthund på en av fiskodlingarna.

Vattenhyacinter flyter omkring som små öar i floden.

Många fullastade sandpråmar bogseras på floden. Sanden muddras upp ur floden och exporteras eller används vid byggen i Ho Chi Minh City.

Tvätta både sig själv och båten fixar man lätt om man har så mycket vatten till hands. Det är bara att hoppa i spat och plaska på.

Sedan klädde killen på sig och hoppade över till sandpråmen, sprang över all sanden till andra sidan och vinkade glatt till oss.

Träffade även på lite mindre fiskebåtar.

Efter ett tag ute på den breda floden svänger vi in på en lite mindre biflod, där det mer känns som att åka in i en sagovärld. Palmer och andra träd bildar en grön allé och vi färdas som i en tunnel. Här kan vi också se hur högt vattenståndet var för bara någon månad sedan. Vi är nu ute i Kokosprovinsen, här höll gerillan till under vietnamkriget.

Nu har det blivit fikadags och vi går iland. Får lite att dricka och frukt att äta. Bjuds även på underhållning. Ser att de förväntar sig dricks, de har för säkerhetsskull lagt dit en sedel för att vi trögtänkta västerlänningar ska förstå vad fatet är till för.

Stärkta av sång och musik, traskar vi vidare för en tur med häst och vagn. Där vi väntar på att hästarna ska komma, ligger en paketringscentral för den goda frukten som vi nyss smakade. Den heter Longan och är en mindre släkting till Litchi. Kallas också för drakögonfrukt eftersom den ser ut som ett öga då den skalats. Undrar vad vårt arbetsmiljöverk hade sagt om den här arbetsplatsen.

Hästarna kommer och vi åker vidare.

Vi ser inga skolbarn som vi behöver väja för.

Tur är det för här går det undan. Se så fin tofs vår häst har.

När vi kliver av träffar vi på en törstig apa.

En vacker blomma.

..och en gullig pyton. Den ormen har jag haft runt halsen.

Sedan är det dags att ge sig ut på vattnet igen. Först en stillsam kanottur på en liten flod som mer känns som en tunnel genom växtligheten.

Det går lätt att staka sig ner med strömmen, men tillbaka mot strömemn och utan motor är det tungt.

Även här fiskas det.

När vi ska tillbaka på vår stora båt blir det trängsel och lite kö.

Nästa anhalt är vid ett ställe där det görs godis av kokosnötterna, återvinning använder de sig av, för det de eldar med är skalen från kokosnötterna.

Som avslutning på den här sköna dagen äter vi lunch ute på en av öarna i lagunen. Huvudrätten är elefantöronfisk. Den fick vi serverad inlindad i rispapper tillsammans med lite grösaker. Ganska gott.

Ett leende eller är det en ilsken tandrad. Döm själva.

Många bilder, men det var en mycket innehållsrik dag och även en lugn och skön dag. Vad passar då bättre att avsluta med innan vi återvänder till stadens jäkt än en lotusblomma.