Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Åter till New Tingri.

Tanken var att vi skulle ha dagens övernattning på Snow Leopard Guest House i Old Tingri. Jag är glad att vi slapp att bo där, för den kraftfullaste recensionen man kunde läsa om det stället var: "Bo inte där!" Det bästa man kan säga om Snow Leopard GH är att det är billigt.Vi ska tillbaka till Qomolangma hotel i New Tingri istället.

 Men allra först ska vi till världens högst belägna kloster, Rongbukklostret. Vårt dagligt klosterbesök får vi inte missa. Det ligger på 4.950 m.ö.h och 200 meter från Base Camp.

Det är ett lite ovanligt kloster eftersom det bor både munkar och nunnor i samma kloster. Tidigare bodde här cirka 500 nunnor och munkar, numera bara 60 st. Vi samlas på gården för att gå in i själva klosterbyggnaden, jag tittar i Stefans solglasögon och ser att vi har även "Helgonet" med oss. Bilden måste förstoras för att han ska ses.

Husdjuren får inte följa med in i templet. De får vänta utanför...

...men vi går in.

Här inne får vi fotografera.

Det är ett mycket litet kloster, med lite ovanlig inredning.

Klostret ligger mycket vackert. I dag har vi en solig dag, men ändå känns det ganska kallt här, så jag gissar att på vintern kan det nog bli väldigt kyligt.

Tar en porträttbild  innan vi startar återresan mot Tingri.

Även här uppe har kulturrevolutionen gått hårt fram bland kloster och tempel, ser på många ställen ruiner efter dessa byggnader. De är oftast byggda med soltorkad lera som gör att de fort vittrar sönder när de inte underhålls.

Nu är det snart vinter och floden ligger torr men jag kan föreställa mig hur här ser ut till våren under snösmältningen.

Vägen slingrar sig lika mycket på hemvägen men nu mest uppför.

Vi kommer upp till passet där försäljarna huserar, de bor i dessa jakhårstält. De säljer fossiler och smycken, fossilerna är det osäkert om vi får ta ut ur landet.

Tar en sista blick bort mot Qomolangma (Mount Everest) och konstaterar att vi hade tur med vädret, nu hopar sig molnen över bergen.

Hoppar sedan in i bilarna igen och åker mot hotellet.

På återvägen är det de vanliga kontrollerna av våra tillstånd, vi måste in och visa pass och visum igen för att de ska se att ingen stannat kvar i området.

Det är nog inte bara jag som har lätt för att somna i kväll, men jag ser till att lägga mig med huvudet högt för att slippa vakna under natten och kippa efter andan.

2010-12-08 15:46   pic-tor

Är det ett gökur som vi ser på en av dina bilder? Det skulle vara intressant att veta hur det låter ;-). Många fantastiska vyer du bjuder på men det kan inte hjälpas att jag får ett intryck av ogästvänlighet. Usla hotell och ständiga kontroller. Vill man inte ha turisternas pengar kan man undra när man sitter långt borta från händelsernas centrum.

Svar från Margareta Cortés 2010-12-08 15:56

Helt rätt ett gökur är det, jag hörde aldrig göken gala är osäker på om det var igång.
I våra ögon så är hotellen en katastrof, men där var det nog rena lyxen. Befolkningen i Tibet har det inte så bra och att bara ha ett badrum skulle nog vara höjden av lyx för en tibetan. Skulle nog inte ha kännts så bra om det varit lyxigare ställen de byggt för oss turister. Men jag är ändå glad att vi slapp Snow Leopard GH.
Tibetanerna var gästvänliga och väldigt vänliga, sökte ofta kontakt men kineserna som vi mest mötte som vakter och militärer verkade inte vilja ha några turister där alls. De var ofta burdusa och ogästvänliga.
Det som kineserna bjudit till för att få dit turister är att öppna klostren och tillåta tibetanerna att utöva sin religion, även bygga vägar. Fast vägarna är ofta till för att transportera soldater och det de bryter i gruvorna.