Du kan ingenting ta med dig...
Det blir en del kvar. Tomt och tyst är det också.
Lite tungt i dag, så det får räcka så här.
Inlagt 2009-01-16 16:53 |
Läst 3284 ggr. |
Permalink
Det blir en del kvar. Tomt och tyst är det också.
Lite tungt i dag, så det får räcka så här.
Känner igen den, har varit där.
Sänder tankar och hoppas allt är någorlunda ok.
Vi känner inte varandra, men även av mig får du styrketankar...
/Jenny
Denna bild säger mer än tusen ord.
Tack!
/Catarina
Vill bara ge dig en försiktig kram
och en varm tanke.
/ Maria
Värmande tankar och stärkande kram.
Jörgen
Satt med min far och höll honom i handen, vi hade ögonkontakt till hans sista andetag när hans själ for vidare till de sälla jaktmarkerna, det var otroligt vackert, allt var så vackert, tom det jättefula sjukhusrummet var det vackraste rummet på jorden, konstigt nog. Det kändes som en tät, intensiv närvaro av nåt slag, hans blick klarnade och blev kristallklar precis i dödsögonblicket, svårt att förklara.
Varma kramar från Silja
Däremot så blir jag varm i själen av din berättelse om din fars bortgång.
Hade inte chansen att få vara med i det ögonblicket då min far nu gick bort, men anar något eftersom han gick bort på den dagen som skulle ha varit min mors födelsedag.
Kändes som om det var hon som kom och hämtade honom.