Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Kirkjugólf - kykgolvet utan kyrka..

Nästa stopp blir vid Kirkjugólf, en plats där marken själv verkar ha lagt ut ett golv, som om den väntade på en kyrka som aldrig byggdes. Här, strax utanför Kirkjubæjarklaustur, breder basaltplattorna ut sig i perfekta mönster, formade av tidens tand och naturens envishet. 

På väg mot Kirkjugólf, det märkliga kyrkgolvet som naturen själv lagt ut, passerar vi något som ser ut som ett stort röse eller en mindre klippa.

Det är Hildishaugur, en ensam gravhög i landskapet. En lokal sägen säger att en man vid namn Hildir ligger begravd här, någon som enligt berättelsen föll död när han satte sin fot på mark som tillhörde den kristna bosättningen vid Kirkjubæjarklaustur. Samtidigt berättas andra versioner om kristna eremiter och munkar i trakten; namnet “klaustur” vittnar om klosterlivets närvaro och gör att högen ibland tolkas som en kristen grav. Det finns inga enkla svar, bara lager av berättelser som ligger över varandra som skikt av jord.

Vi går förbi med stilla steg. Inte för att vi är rädda, utan för att något i berättelsen kräver respekt.

Sedan fortsätter vi till det som kallas för kyrkgolvet.

Kirkjugólf – “kyrkogolvet” – är en geologisk formation. Det ser ut som ett golv av perfekt huggna stenar, men är i själva verket naturligt bildade basaltpelare, vars toppar sticker upp ur marken som hexagonala plattor. Området är cirka 80 kvadratmeter stort och har formats av erosion från hav och glaciärer.

Trots namnet har det aldrig stått någon kyrka här, det är bara naturens illusion, en plats där fantasin får fäste. Kirkjugólf är ett skyddat naturminne sedan 1987

Det är tyst här. Bara vinden som sveper över stenarna, och våra steg som rör sig försiktigt över det som ser ut som ett heligt rum utan väggar.

Vi går inte in – vi går över. Och kanske är det just det som är poängen.

Nu börjar hungern göra sig påmind. Bilen är nytankad, och det är dags att fylla på med lite energi även för oss. En kopp kaffe och en delad pizza – precis vad som behövs innan vi rullar vidare.

Vi lämnar Kirkjugólf bakom oss, med Hildirs gravhög i backspegeln och basaltplattornas mönster kvar i minnet. Vi har bara hunnit till lunchtid, men bär redan med oss en hel del nya minnen och intryck, finns mycket mer att upptäcka på vägen mot Höfn.

Och kanske är det just så resan ska kännas, som en långsam rörelse mellan platser, där varje stopp får sitt eget kapitel.

Fortsättning här

Inlagt 2025-09-30 09:36 | Läst 740 ggr. | Permalink
Högst intressant! "Kyrkgolvet" är ju något helt fantastiskt.

Naturen är nu illusionsmakaren No 1! I tusentals år lurade den i oss att det fanns en "kreatör" bakom alltihop. Religioner och värdesystem byggdes upp kring detta - och så kommer den rackarns Darwin och visar hur det förhåller sig... :-)
Svar från Margareta Cortés 2025-10-01 10:20
Tack Peter!
Spännande land det där och man förstår att när havet spolat fram stenarna att det såg ut som att någon lagt ett golv där.
Lustigt att du nämner Darwin, snurrar en del om honom i min omgivning. En mycket god vän håller just nu på och skriver en bok om honom, väntar med spänning på att han ska bli klar så vi får se resultatet. han är även fotograf så det blir säkert fina bilder i den.
Märklig formation fint berättad och fotograferad!

(Kommentaren av sprunki är fejk, klicka inte! Maggan: Radera.)
Svar från Margareta Cortés 2025-10-01 10:22
Tack Måns såg det strax efter att du skrev, tagit bort.
Är troligtvis något spam som letat sig in på fotosidan, ofta snälla kommentarer men alla med en konstig länk i.
Pizzan ser helt rätt ut! Om jag minns rätt är det kristallisering av basalten som stelnar under exakt rätt förhållanden för kristallernas (pelarnas) inbördes avstånd. Men minnet är möjligen inexakt, som så ofta. Men fint blir det, håller med dig om första bilden, där är nog något särskilt.
Svar från Margareta Cortés 2025-10-01 10:52
Tack Stefan!
Jo, det är basaltisk lava som i samspel mellan vulkanisk hetta och kylans precision som skapar dessa pelare, i lite förenklad förklaring. Det är naturens egen geometri, skulpterad i lavasten. Ser ut som skapat av människan men vi har inget med det att göra, naturen skapar.
Pizzan var god.
Margareta, Dina bilder gör att jag längtar tillbaka till Island! Mvh Wolfgang
Svar från Margareta Cortés 2025-10-01 10:52
Tack Wolfgang!
När jag sitter och går igenom mina bilder så blir det som en till resa för mig.
Vilket besynnerligt mönster, men jag kan föreställa mej att det är pelare man ser "kortänden" av. Pizzan ser väldigt god ut.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2025-10-01 10:54
Tack Lena!
Du har så rätt de fortsätter ner i marken, säkert en bra bit ner.
Pizzan smakade bra.
Märkliga och väldigt vackra bilderna fortsätter komma..
Nyfiken på vad en pizza kostade..
HaD/Gunte..
Svar från Margareta Cortés 2025-10-01 10:56
Tack Gunte!
Mer kommer också. :)
Pizzan var mycket god, man baxnar lite när an ser priserna på isländska, mång nollor i deras prisbild. Men i svenska kronor så blev det 268 kr.
Det är dyrt på Island.



(Visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver

Lägg till

Tidigare blogginlägg