Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Reynisfjara – Skönhetens och farans strand

Vi sov gott i Vik, frukost ingick och även om den inte var den bästa på resan så blev vi mätta ändå.

Det första som står på agendan i dag är Svarta stranden. 

Island är känt för sina dramatiska svarta sandstränder, som har skapats av vulkanisk lava som slitits ner av havet under tusentals år.

Den mest kända av dem alla är Reynisfjara, den ligger nära byn Vík. Så det är dit vi beger oss denna morgon. Bra att vara tidigt ute innan bussresorna från Reykjavik kommer.

Reynisfjara är inte bara ett geologiskt underverk med sina dramatiska basaltpelare och brusande Atlantvågor.

Den bär också på en gammal isländsk saga som ger platsen en mytisk dimension.

Enligt sägnen levde tre stora jättar i området. 

Det berättas att jättarna en gång bodde i bergen. En natt försökte de dra ett skepp i land, med rep så starka att de tycktes gjorda av urkraft. De slet och kämpade, så fokuserade på sin uppgift att de inte märkte hur gryningen smög sig fram. Och just som den första solstrålen bröt horisonten, förvandlades jättarna, skeppet och repen till sten.

De sägs nu vara Reynisdrangar – de dramatiska klippformationerna som reser sig ur havet strax utanför stranden. Oavsett om man tror på legender eller ej, är platsen omgiven av något som liknar magi. Den svarta lavasanden, de ståtliga basaltpelarna som pekar mot skyn, och det eviga dånet från Atlanten skapar en scen som är både drömlik och djupt oroande.

Men Reynisfjara är inte bara vacker, den är också farlig. Under ytan lurar något oberäkneligt: sneaker waves. Vågor som smyger sig in, plötsliga och kraftfulla, och som kan dra med sig allt i sin väg. I början på augusti i år inträffade ännu en tragedi. En nioårig flicka från Tyskland besökte stranden med sin familj. Vid basaltgrottan steg tidvattnet snabbt, och en våg svepte in med sådan kraft att flickan försvann i havet. Trots räddningsinsatser gick hennes liv inte att rädda.

Reynisfjara är en plats som kräver respekt. Vågorna väntar inte. De varnar inte. De tar.

Varningsskyltar finns, men inte alla läser dem – och som alla säger, vädret här kan skifta på bara några sekunder.

Men just idag är det solsken och lugnt.

Ett brudpar står på stranden, klädda för ett ovanligt bröllopsfoto.

De vill ha en bild som sticker ut – och det får man kämpa lite för.

Blir det bra så här?

Jag tänkte på hur sagor och landskap smälter samman här. Hur Island bär sina berättelser som berg bär snö – inte som dekoration, utan som en del av sin själ. Vinden bar med sig salt och saga, och jag kände hur kameran inte bara fångade ljus, utan också tystnad.

Det är något med Reynisfjara som inte låter sig förklaras. Den är vacker, ja – men också vild, farlig, nästan trotsig. Som om platsen själv vill påminna oss om att vi är gäster i något större. Och kanske är det just därför jag återvänder till de karga och kalla trakterna. 

Förra gången vi var hit, för elva år sedan var det endast en strand och en parkering. Nu finns det även ett hus med servering och shop.

Ett lite oväntat fynd hittade jag på damtoaletten, där satt det ett Hammarbymärke.

Vi fortsätter till Skógafoss

2025-09-26 22:12   syntax

Vacker och välkomponerat!
Din sista reflexion påminner mig om hövding Seattles berömda tal till det vita Amerika i mitten av 1800-talet:
"...människan skapade inte livets väv, hon är själv bara en tråd däri. Allt hon gör mot väven, gör hon mot sig själv".

Svar från Margareta Cortés 2025-09-28 11:35

Tack Peter för en fin kommentar.
En mäktig plats den där stranden, var trevligt att få se den utan massor med folk.

2025-09-26 22:16   pisces

*fortfarande knallgrön*

för övrigt skulle det verkligen vara superhäftigt att fotografera ett brudpar i just den miljön. shit, vad läckra bilder man skulle kunna få där. 😮🤗🙏

Svar från Margareta Cortés 2025-09-28 11:36

Tack Malinka!
Hoppas de där fotograferna fick till någon fin bild åt brudparet. De hade ju valt en speciell miljö.

2025-09-27 09:20   Iwa

Ser att restaurang heter veitingastadur. Vet att vulkan heter eldfjäll. Pass är vägbrev. Isländskan är som knark. När man provat vill man ha mer.

Svar från Margareta Cortés 2025-09-28 11:41

Tack Per!
Isländskan är spännande en del ord går att lista ut vad de betyder om man funderar lite. Polis heter lögregla, så klart de som sköter lagreglar.
Ser att de använder salerni för toalett här, men på toadörrarna står det snyrting. Båda orden lite svårare att gissa.

2025-09-27 21:57   Lena Holm

Det där brudparet ser ju inte helt förtjusta ut på din bild, så vi får väl hoppas att deras egen fotograf fick till några bilder där de ser något mer nöjda/förälskade ut. Stränderna finns förstås med på min lista över sånt som jag vill se och basaltpelarna så fint dokumenterade här.
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2025-09-28 11:42

Tack Lena!
Fick en känsla av att bruden ångrat sig lite i valet av fotoställe. Hon frös säkert, barfota och lättklädd. Det var inte speciellt kallt, men blåste en del.

2025-09-28 06:45   pdahlen

Det pelarliknade berget var ju väldigt speciellt. Sedan de bergsformationer ute i havet stack ju ut lite extra

Svar från Margareta Cortés 2025-09-28 11:44

Tack Peter!
Finns en hel del svarta stränder på Island, men den här ligger ganska nära Reykjavik så det kommer busslaster hit och stenformationerna är lite speciella här.

2025-09-28 08:21   Bjarne

Fantastiskt vackert! Jag gillar verkligen de där basaltklipporna och de där 'sea stacks' (vad det nu kan heta på svenska). Mycket tragiskt med flickan som omkom. Kul med brudparet. De är en speciell bild där hon står och blundar och han sitter en bit längre ner.
Hälsningar, Bjarne

Svar från Margareta Cortés 2025-09-28 11:47

Tack Bjarne!
Förstår att de där stenformationerna ute i havet har lockar och eggat fantasin för folk.
Så sorgligt att det ska behöva hända sådana tragedier, trots varningsskyltar.
Hoppas brudparet fick någon bra bild, stannade inte så länge, de höll mest på att klättra och leta bildvinklar.