Gjáin
Gjáin - en sagodrömm.
Att ta sig till Gjáin med bil kräver lite mer än vanlig asfaltkomfort. För att nå denna sagolika dal i Þjórsárdalur måste du färdas genom ett landskap som är lika dramatiskt som själva destinationen. Den sista sträckan går på en så kallad F-väg –vilket innebär att du måste ha fyrhjulsdrift och hög markfrigång. Det är alltså inte platsen för småbilar, men väl värd mödan för den som söker naturmagi. På väg mot Gjáin - en sagodrömm.
Jag är glad för att vi valde den här bilen, vi hade inte kommit fram med en mindre.
Carina har upptäckt att vägen försvinner ner i en bäck. 
Vägen leder rakt genom en liten bäck – en så kallad ford – där vattnet rinner över stenig botten.
På bild ser det inte särskilt djupt ut, men i verkligheten var det en brant nedfart med betydligt mer vatten än man först anar. Inte ens filmen jag tog lyckas riktigt fånga lutningen – det var mycket brantare än det ser ut, och vattnet strömmade kraftigare än vad bilderna avslöjar.
För den som är intresserad finns filmen här: Vägen över en ford på väg till Gjáin
Längre fram blev vägen både brant, smal och lutande – så pass att det kändes som om en enda liten felrörelse med ratten kunde ha fått bilen att välta. Jag var innerligt glad att det inte var jag som körde, för jag hade aldrig vågat ta mig an den sträckan själv.
På vägen tillbaka såg vi flera som försökte ta sig fram med mindre fyrhjulsdrivna bilar. De kom inte över forden utan tvingades vända – ett tydligt tecken på att rätt fordon verkligen behövs här.
Till slut kommer vi fram till målet, Gjáin. Nyfiket hoppar vi ut ur bilen och går fram till kanten.
Det vi möts av där vid kanten är ett landskap som nästan tar andan ur oss. Ett ögonblick av stillhet följer – och sedan hörs bara ett unisont "Åhhh!" som ekar mellan klipporna. Det är som om naturen själv bjuder på en scen ur en saga, och vi får vara med på första parkett.
I dalen nedanför breder en oas ut sig – som hämtad ur en saga, och det är den också. Med porlande vattenfall, lavaklippor som reser sig som skulpturer och en grönska så intensiv att den nästan känns overklig, är det så att Gjáin en av Islands mest förtrollande platser. Här möts naturens råa kraft och skönhet i en scen som tycks skapad för drömmar snarare än verklighet. Naturen talade, och vi lyssnade. Det är sådana stunder som etsar sig fast, inte bara i minnet utan i hjärtat. Gjáin är inte bara en plats man besöker – det är en plats man bär med sig.
Kameran fångar detaljerna, men det är känslan som dröjer kvar – en blandning av vördnad, nyfikenhet och stilla glädje.
Jag sa att platsen är hämtad som ur en saga, så är den det också. För denna vackra oas, var en perfekt inspelningsplats för scenen, Vattendansen med Arya och Hounden, i serien Game of Thrones. 
Här finns allt som behövdes för inspelningen, Grottor, vattenfall och sjöar.
Det är inte svårt att förstå varför HBO:s Game of Thrones valde att spela in scener här. I serien syns Gjáin som bakgrund till Aryas resa, där hon vandrar genom ett landskap som är både vackert och farligt – precis som Island själv.
När man står där, med kameran i handen och vinden i håret, är det lätt att känna att man själv är en del av berättelsen. Är det möjligtvis så ockå, för ser jag inte att det kommer en figur där nere. Kan det vara Arya som valt att stanna kvar i sagans värld?
Nej, det är ingen sagofigur där nere, det är vår dotter Carina – med mer spring i benen än vi andra – som tagit sig hela vägen ner i ravinen.
Med henne som referenspunkt där nere får man plötsligt en tydligare känsla för hur djup dalen faktiskt är, och hur långt det är ner. Perspektivet förändras, och landskapets storlek blir påtaglig.
Det är så vackert att vi har svårt att lämna platsen.
Jag tittar lite på växtligheten och lavaformationerna innan vi återvänder till bilen för vidare resa.
Nya spännande vägar väntar och kanske vi kan få en skymt av Hekla också.
Resans fortsättning finns här.







Som gammal fotograf vet jag skillnaden mellan bild och verklighet, och här måste verkligheten tagit andan ur en – fantastiskt. Dessutom välfotograferat och informativt.
Sonen är en tuff förare som ofta kör i udda terräng, jag hade nog vänt om det vore jag som satt vid ratten. På de värsta ställena hade jag fullt sjå att bara hålla i mig så fota var inte att tänka på. Gick inte att stanna och släppa ut någon heller.
Men du har så rätt, det var en utsikt som verkligen tog andan ur en. Makalöst. Kan verkligen förstå att det blev filminsspelning där. Varmt tack för din kommentar.
Många vackra platser finns det på denna ömtåliga, svårt att säga vilken som tog priset men den här måste komma bland bästs.
Tuff bilkörning var det verkligen, tur att sonen gillar det.
HaD/Gunte..
Nästan som i Bo Kaspers låt "Hon är så söt"
Det kommer inte att fungera så bäst att låta bli.😀
Fast jag är glad att jag åkte dit trots att min kropp just nu inte är så samarbetsvillig.
Hälsningar Lena
Vill man komma en bit från ringvägen så är en rejäl bil ett måste.
Så många vackra platser och många ligger lite udda till.
jag MÅSTE helt enkelt ta mig till island, på ett eller annat sätt.
Naturen på Island är verkligen speciell.
Den berör.
Ja, vilt och vackert är verkligen träffande.
Du har rätt, inte så mycket folk på det stället.
Det går att boka tur dit, men några bussresor kommer inte dit.
Vill man, så går det att boka med de som kör turister i monster-jeep.
Helikopterturer tror jag inte att det finns.
Vandringsleder fanns det.