Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Grindavik och sedan till Selfoss

Den 1 april 2025 nås vi i Sverige av nyheten att Grindavík på Island åter hotas av ett vulkanutbrott. Denna gång är det Sundhnúkkratern som har vaknat till liv. Lava strömmar ner mot staden och över 200 jordskalv har registrerats bara under morgontimmarna. Sirenerna tjuter, och omkring 40 hem evakueras omedelbart. Grindavík, redan hårt prövat av tidigare utbrott och evakueringar, står än en gång i skottlinjen.

En ny spricka på 1 200 meter har bildats i marken och fortsätter att expandera söderut – ett tydligt tecken på att naturens krafter ännu inte har lagt sig till ro.

Vi börjar genast undra hur det ska bli med vår planerade och redan bokade resa till Island. Minnet av 2010 ligger fortfarande nära – då Eyjafjallajökulls utbrott lamslog norra Europas luftrum, med strandade resenärer och ett kaos som följde i askmolnets spår.

Det här utbrottet är det åttonde i området sedan december 2023. Ett samhälle som redan varit till stora delar evakuerat drabbas åter. Inför utbrottet registrerades över 130 jordskalv kring Svartsengi, innan marken brast strax före klockan fyra på natten. Kort därefter sprutade lava ur en spricka i Sundhnúkrakratern, och höga rökmoln steg mot himlen i gryningsljuset.

Nu, när vi äntligen anländer till Grindavík, möts vi av en märklig stillhet. Det är lugnt – ja, nästan kusligt lugnt. Först efter en stund inser vi att vallen som löper längs vägen inte är någon vanlig jordvall. Det är den barriär som byggts upp för att stoppa lavamassorna från att nå staden. Ett tyst vittnesmål om hur nära det var – och hur kraftfullt naturen kan påminna oss om sin närvaro.

Det är så lugnt att det är svårt att förstå vilken dramatik det var här när lavan vällde fram och hotade hela samhället.

Vi stannar vid vallen och jag inser att upp på den vallen kommer jag säkert men  sedan ska jag ner ner igen, så jag ger min kamera till sonen som klättrar upp.

Där uppe får han en bättre överblick av lavafältet och staden.

Åt andra hållet är det nu fri sikt ut över lavafälten och all mätutrustning.

Invånarna i Grindavík fick tillåtelse att återvända hem redan den 23 december 2023, efter att Islands meteorologiska kontor konstaterat att vulkanutbrottet vid Sundhnúkur hade upphört och de akuta riskerna minskat.

Trots att evakueringen formellt är över har återflytten gått långsamt. Enligt en rapport från november 2024 har endast omkring 100 av de cirka 1 600 folkbokförda invånarna valt att återvända permanent till sina hem i Grindavík – resten avvaktar tills bostäder reparerats och skyddsvallarna bedöms säkra för framtiden.

Arbetet i Grindavík pågår intensivt. Skyddsvallar färdigställs, jordskalvsskador repareras och förstörda hus ersätts – allt i ett försök att återställa det som naturen raserat. Samtidigt bedrivs avancerad forskning på markrörelser och gasutsläpp, med målet att förbättra de tidiga varningssystemen inför framtida utbrott. Vetenskapen och viljan att förstå naturens språk går hand i hand med människors behov av trygghet.

Den 9 februari 2024 presenterade den isländska regeringen ett lagförslag som innebär att staten erbjuder sig att köpa bostadsfastigheter från privatpersoner i Grindavík, samt att ta över bostadslån kopplade till dessa. Ett försök att ge invånarna en väg framåt – eller kanske en väg bort – från osäkerheten.

När vi kör genom staden möts vi av en märklig stillhet. Gatorna är tomma, många av husen står tysta och övergivna. Det är som om tiden stannat – och vi förundras över hur snabbt ett samhälle kan tömmas på liv, men ändå bära spår av hopp.

Många hus ser helt oskadade ut men de är öde och tomma.

Vi lämnar Grindavik...

...och fortsätter till Selfoss där vi ska ha vårt första nattkvarter.

Vi bor på hotell South Coast som ligger nära den nya stadskärnan som kallas Selfoss Centre. Där man blandar traditionell isländsk arkitektur med modern design. Som kuriosa kan nämnas att de har Kalmar som vänort.

Här finns en mängd matställen att välja på, men är du sugen på fish & chips så finns här en matvagen med det fyndiga namnet Codfather.

Dagens resa:

Fortsättningen finns här

2025-09-19 12:01   Wolfgang

Din text och Dina nya bilder är mycket intressanta för mig! Jag har varit på Island 2013 och kört runt inklusive den nordvästra delen. Detta var oförglömligt! Så bra att Din resa blev av! Mvh Wolfgang

Svar från Margareta Cortés 2025-09-20 09:14

Tack Wolfgang!
Den här resan kommer bevaras i minnet också. Så många upplevelser i ett så fascinerande land.

2025-09-19 17:47   niniz

Åh jösses va obehagligt nära för människor och byn, vilken vall de byggt.
Intressant natur absolut.
Vad fint att få rå om fam så här som ni var förr fast lite skönt bakvänt i bilen ;)
Må gott
/N

Svar från Margareta Cortés 2025-09-20 09:16

Tack Nini!
Det kan inte ha varit kul att vakna där då larmet gick och så sorgligt att lämna sitt hem. Det var så otroligt många hus som stod tomma.

niniz 2025-09-20 11:00

😂 min mobil rättar tokigt å skriver eget....ska stå bekvämt

Svar från Margareta Cortés 2025-09-21 11:49

Så där håller min på ibland också, dessutom så händer det att jag snubblar på tangenterna vid datorn ibland också. ;)

2025-09-19 22:02   Lena Holm

Ruggigt att se hur nära lavan var husen. Dina bilder ger mer insyn i detta än något jag såg i pressen när det hände. Jag har presenterat idén att åka till Island för min sambo. Nu återstår bara att peppa honom med allt intressant som du kommer att visa :-) Det ser mysigt ut i Selfoss.
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2025-09-20 09:21

Tack Lena!
Innan vallen byggdes så var det flera hus som förstördes helt. Men att vakna av det larmet och sedan bara lämna allt kan inte ha varit kul.
Var lite kusligt att åka igenom stan och se den ödsligheten, många hus hade tydliga skador. Vi var så pass förbluffade över det ödsliga att vi inte ens kom oss för att stanna och ta några bilder innan vi nästan var ute ur samhället.
Ni kommer inte ångra er om ni åker dit, det enda jag ångrar var att vi inte kommit oss för att åka tidigare. Nu med skadad hand och ortrosen var det svårt att hantera kameran, telet var omöjligt utan stöd.
Men ta med i beräkningen att det är dyrt på Island.

2025-09-20 09:16   Vibybo

Mycket intressant reportage, har ju hört och läst om det, men detta var ju bättre. Vi har inte mycket mot naturens krafter.

Svar från Margareta Cortés 2025-09-20 09:22

Tack Stefan!
Nä, när naturen spänner sina krafter är vi ganska små.
Kändes lite kusligt att åka igenom där.