Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Promenad i Narva.

Det första som våra ögon fastnar på, när vi kommit förbi och runt hela stora tullanläggningen, är det här huset.

Det kallas för Veetorn Residential, vattentornhuset. Från början var det tänkt att fungera som ett kombinerat bostadshus och vattentorn. Byggnaden ovanpå huset innehåller två stora vattenreservoarer men har aldrig varit i bruk eftersom stadens rörsystem inte kunde hantera det tryck som skulle uppstå.

Det byggdes 1969 och är ett exempel på brutalistisk arkitektur från Sovjetunionens era.

Vi är både trötta i benen och det suger lite i magen. Det är en varm dag och vi har gått ganska långt och är riktigt törstiga.

Hittar ett litet ställe som heter Oven Café och de serverar även mat. Deras specialitet verkar vara bakelser för de säljs slut medans vi avnjuter en riktigt god Spagetti carbonara.

Sedan är vi redo för nya upptäckter. Vi ser att många hus vittnar om den sovjetiska byggnadsstilen.

Längst bort på den här gatan ligger, Voskresenskijkatedralen eller Uppståndelsekatedralen en estnisk-ortodox kyrka.

En del hus är i behov ar en riktigt rejäl upprustning eller så är de klara för rivning.

Vi går förbi ett dagis med passande dekor ovanför dörren.

Soptunnorna vaktas av en liten pigg figur.

Vi hittar Försoningsbänken, den står i parken vid kulturhuset. Den är mer än bara en sittplats utan ska vara ett symboliskt nav för möten, reflektion och samhörighet.

Vi har inte så mycket tid på oss innan tåget går tillbaka mot Tallinn, så vi bestämmer oss för att gå åt det håll stationen ligger.

Det finns en promenadväg, Joaoru Trai, som går utefter floden Narva. Här är det badförbud, gäller även hundar. Promenadvägen går över Joaoruön som ligger som en liten oas mitt i floden. Leden slingrar sig förbi Estlands östligaste punkt.

Ser att det på båda sidor av floden sitter det några och fiskar. Vet inte säkert men gissar att det som ser ut som ett grönt litet lusthus egentligen är en vaktkur. Den har samma färg som de andra vaktkurerna utefter floden.

Kanten ner mot floden är markerad med gränsstolpar med jämna mellanrum.

Här där promenadvägen förr var en liten stig, där är det en rejäl trallstig byggd. Den är finansierad med EU-bidrag.

Bron som syns där framme är järnvägsbron över till Ryssland. Den gröna vaktkuren är också på Ryska sidan.

Någon där inne spanar säkert på oss.

Här där vi går upptäcktes den äldsta kända bosättningen i Narva-regionen. Det var folk som bosatte sig här när inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 8000 år sedan.

Det kan vi läsa på en skylt som vi passerar.

På andra sidan av floden ligger Narva vattenkraftverk. Många i Estland är oroliga för att Ryssland ska strypa elöveföringen därifrån. Kraftverket utnyttjar floden Narvas vattenkraft för att generera elektricitet och har varit i drift sedan 1955. Anläggningen är en av de största vattenkraftverken i nordvästra Ryssland och har en kapacitet på 125 MW. Den är en del av det ryska energisystemet och bidrar till elförsörjningen i Leningrad och omkringliggande områden.

I slutet på promenadvägen kan man gå längst ut mot kanten av floden och där se hela järnvägsbron.

En rysk soldat patrullerar brofästet på Ryska sidan.

På estniska sidan ligger det en träningsanläggning av något slag. Fanns även en träningsbana för hundar bredvid. Vet inte om de är i bruk.

Nu är det dags för oss att återvända till stationen för hemresa. Resan hem tar tre timmar för det här tåget stannar på fler stationer på vägen.

Vid järnvägsstationen i Narva finns den här minnesplatsen för offren för den sovjetiska massdeportationerna som ägde rum 1941 -1949. Då deporterades tusentals estländare till Sibirien och andra delar av Sovjetunionen under mycket brutala förhållanden.

Fast vi åkte med ett lite modernare tåg än det här som står vid järnvägsstationen i Tallinn.

Inlagt 2025-06-08 10:32 | Läst 678 ggr. | Permalink

2025-06-08 11:36 Lena Holm

Det står en del flotta bilar parkerade utanför hus som ser ut att ha passerat sina bästa dagar. Många ser rejält slitna ut och kanske vissa ska rivas. KÄnner igen vaktkurerna från trakterna utanför Kirkenes, där man kan gå längs älven och Ryssland ligger på andra sidan. Där är det också badförbud.
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2025-06-09 10:20

Tack Lena!
Vi observerade också att det var en hel del fina och dyr bilar där i stan.
Gissar att även Narva kommer riva eller renovera de stela husen från sovjettiden.
Vi fick en fin promenad.

2025-06-08 12:07 Måns H

Högintressanta dagsbilder av hur det ser ut vid gränsen! Försoningsbänken ser ut att ha börjat kollapsa en symbol även det. Och byggnader som inte underhållits sen 1939 också. Inte unikt för Estland men tråkigt även där. Samtidigt så mycket som kommit i ordning eller byggts nytt. Fin bild på loket.

Svar från Margareta Cortés 2025-06-09 10:22

Tack Måns!
Det är nära över till Ryssland där, förstår estländarnas oro för hur det blir efter ukrainakriget. Om det någon gång tar slut.
Loket såg lite ovanligt ut med det genombrutna, såg ett likadant under tågresan, det var mer underhållet men hann inte ut från tåget för att fota vid det korta stoppet.
Bänken höll inte på att rasa ihop, vi provsatt den och den var mycket stadig, den är bygg med den vikta delen på mitten. Ska säkert symbolisera något.

2025-06-08 13:09 Erik Madsen

Hej Margareta.
Ännu ett mycket läsvärt inlägg från dig - jag gillar det. Och med många vackra fotografier - även om flera av byggnaderna inte är lika vackra.
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Svar från Margareta Cortés 2025-06-09 10:23

Tack Erik!
Många byggnader i den staden såg tämligen tråkiga ut.
Men fint på promenadvägen och tur med vädret också.