Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Isfjord och Sermermiut

Efter besöket på museet så promenerade vi iväg mot Ilulissat isfjordcenter.

Fast först en sväng ner till kyrkan. Det är söndag med gudstjänster och dop så vi går inte in och stör.

På vägen mot isfjordcentret  ser jag en ovanlig vägskylt.

Den behövs nog här för det finns massor av hundar utefter vägen som bara väntar på att vintersäsongen ska börja. Slädar finns det också en hel del, en del fint dekorerade.

Såg inte att alla respekterade skyltarna om att inte klappa. Kan förstå om det är lockande för de där hundarna är så fina. 

Vi kommer fram till isfjordcentret, en lite spektakulär byggnad.

Man får gå upp på taket, det är konstruerat så att man kan gå upp där för att njut av utsikten över det omgivande landskapet. Det ligger en hel del snö kvar från gårdagens snöfall så vi hoppar över det. 

De som var hit i går hade en lite besvärlig promenad ut på gångvägarna av trä, de blev väldigt hala med snö på. Gångvägen är inte byggd för att underlätta vandringen utan för att skona naturen.

Jag vet inte hur långt jag kan gå nu, men det går alltid att vända om det skulle vara för lång väg ut till Sermermiut 

Sermermiut är en gammal inuitboplats som ligger vid mynningen till isfjorden. För ungefär 4000 år sedan bosatte det sig människor här. Kanske lite svårt att i dag förstå hur det kom sig att de valde en så här pass ogästvänlig plats. 

Visst, fiskemöjligheterna var mycket goda, det fanns också många vilda djur att jaga, men hur var klimatet då. Bara lite personliga funderingar.

Det har gjorts utgrävningar här, både 1952 respektive 1983 och här fann man bevisen för förekomsten av de många olika bosättningar. I bland annat avskrädeshögar har man hittat verktyg, vapen, hushållsartiklar och det finns även rester av husgrunder.

Så här såg en del tidiga bostäder ut.

På grund av permafrosten så är allt mycket välbevarat och därför möjligt att hitta rester och konstatera att det var bebott här för 4500 år sedan. Området är nu med på UNESCOs världsarvslista.

Även om man inte är historiskt intresserad så är det populärt att vandra här för det är så vackert.

Det finns blommor, även om de inte är några högväxta arter. Men tåliga, för i går låg de här under snön.

Färger finns det också.

Här kan man hjälpa till också med att dokumentera hur djup det är ner till permafrosten.

Så här var det i dag.

Förstår att man kan lockas att gå ut från gångvägen och få mer vyer ut mot isbergen.

Men det nog bäst att låta bli det och istället stanna kvar på gångvägen.

Lossnar ett stort isstycke från glaciären så kan det bli enorma vågor (tsunami) som slår högt upp.

Det är lite frestande att fortsätta och klättra upp till bänkarna och kikaren högt uppe på berget.

Men ser att gångvägen där nere är väldigt isig och trots att vi har rejäla vandringsskor så är det nog bäst att låta bli.

Vet hur halt det kan bli och tänker inte riskera att komma hem från den här resan med brutna fötter. 

Vi vänder tillbaka till isfjordcenter.

Härifrån på baksidan ser centret lite ut som ett stort rymdskepp som landat, men byggnadens form är inspirerad av fjällugglans vingspann när den flyger genom landskapet. 

En person har hittat ett litet smultronställe där, fast hon plockar inte smultron utan kråkbär. Det bäret används flitigt i den grönländska maten.

Här inne får man lite svalbardsvibbar, för här tar man av sig skorna och får låna tofflor innan man går in.

Har hört att en fika med den färgglada rom och fruktkulan är ett obligatorium när man vandrat ut till isfjorden, bäst att inte bryta den traditionen. Bra att stärka sig före promenaden tillbaka till stan och hotellet. Vi har en liten bit att gå. 

.

Nästa om Grönland

 .

2024-10-04 10:18   pdahlen

Isfjord så tänker jag på vår Isefjord som jag har i närheten av sommarstugan i Danmark. Centrat har ju en design som verkligen sticker ut, jämfört med allt annat på Grönland. Man kan ju tro att det finns några som tycker att det inte psssar in, även om det är vackert. Var det enbart café på centrat? Väldigt vackert ute ibland isflaken och kul att se lite blommor också. Jo dessa gångar av trä, kan vara riktigt lurigt, kommer precis hem efter att gått på en liknade och vi hade frost i natt så man gick som en pingvin

Svar från Margareta Cortés 2024-10-04 10:38

Tack Peter!
Det fanns en hel del där inne i centrat, en hel del intressanta böcker och så flera utställningar. Bland annat en om is, men jag hade förbrukat min energi på vandringen hit upp och ut till isfjoden, vi skulle även gå tillbaka till stan så en fika fick räcka.
har som sagt inte kommit i form än efter ryggoperationen.

2024-10-04 11:30   Erik Madsen

Hej Margareta.
Bra inlägg som de andra har varit.
Du är eminent til detta, både med bilder och speciellt med dina texter och massor av informationer - gillas,
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Svar från Margareta Cortés 2024-10-05 11:20

Tack Erik för din mycket vänliga kommentar!
Grönland är fantastiskt.

2024-10-04 14:55   Lena Holm

Vilken promenad och jag förstår varför ni avstod från att gå längre då träspång kan bli förödande hal av snö eller is. Du fick mycket fina och informativa bilder längs den väg ni gick, både vyer och detaljer. Isfjordcentret är snyggt gjort, det sticker inte ut alltför mycket i landskapet. Ursäkta, men det gröna strösslet fick mej direkt att tänka på bilder av färgade bakterier. Det är formen bara. Den var säkert god.
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2024-10-05 11:25

Tack Lena!
De där träspängerna blev otroligt hala med frost och snö på.
Det var en intressant promenad och toppenväder också.
Väldigt speciell byggnad och den där bollen såg rejält giftig ut men var så god med frukt och choklad i.