Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Dublin

Som jag har väntat, väntat på att få och kunna resa. Först kom pandemin med all isolering och sedan vill inte min kropp allt som jag vill, men med lite envishet och längtan ut i världen så kom vi iväg. Resan gick till ett efterlängtat resmål, Dublin. En vecka i Irlands huvudstad var riktigt trevligt.

Eftersom jag har lite svårt att gå så startade vi med att åka Hop-on-hop-off-buss. Fast för mig blev det mest hop-on. Inte så dumt det heller för då får man se en större del av staden utan att anstränga sig. Dessutom så är det en ren show att åka dessa bussar i Dublin. Det är föraren som guidar och så som de guidar.

Vi hade turen att få åka med Jonny, han både kunde sitt Dublin och hade en förträfflig sångröst.

Hör bara när Jonny sjunger. (Jag har tyvärr inte lärt mig hur man lägger in en video direkt här i bloggen, så klicka på Jonny.) När Jonny dessutom drog igång sången om Molly Malone och bussen var fullsatt så var allsången nästan som på Skansen.

Men för att börja från början så startar dessa bussturer vid Dublins gamla posthus. Det posthuset skulle troligtvis vara värt ett helt eget inlägg, men kortfattat så var det här som påskupproret startade 1916. Här på trappan mellan pelarna utropade Henry Pearse, Irland till en fri republik. Upproret var ett försök av irländska republikaner att göra sig fria från det brittiska styret. Strider med engelsmännen rasade och efter några dagar var upprorsmännen tvungna att ge upp. Byggnaden förstördes i brand och byggdes inte om förrän 1929 av den irländska fristatsregeringen.

Pelarna från det gamla posthuset är bevarade och fortfarande kan man se kulhålen i dem från påskupproret.

På taket finns dessa figurer.                      

Här intill finns också the Spire of Dublin en 120 meter hög pelare.

Mönstret runt spirans bas är baserat på ett kärnprov av stenformation taget från marken där spiran står.

Fortsättning följer.

2022-06-11 11:57   Lena Holm

Så trevligt att ni har kommit iväg ut igen. Jag har saknat dina resereportage och bilder från när och fjärran. Dublin tror jag absolut kan vara en trevlig stad att besöka och jag ser fram emot fler glimtar därifrån. Den där spiran hade jag inte en aning om att den fanns.
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2022-06-12 12:36

Tack Lena!
Dublin var en riktigt trevlig stad, hade velat se en del av landsbygden också, men det får bli nästa gång.
Är inte lika rörlig nu som tidigare, men har hopp om att bli bättre får Radiofrekvensdenervering i morgon som jag sätter stort hopp till.

2022-06-11 12:47   niniz

Men så roligt för er att komma iväg igen. Trevligt att få ta del av. Irland skulle jag själv kunna tänka mig men det känns inte okej att resa än.
/N

Svar från Margareta Cortés 2022-06-12 12:38

Tack Nini!
Har länge velat åka till Dublin och äntligen blev det av.
Mycket att se och vi bodde så centralt att jag kunde ta mig runt i de intressanta områdena.
Vänliga människor bor det där.