Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Blev ingen soluppgång.

Visserligen var jag vaken och uppe när det var dags för promenaden till platsen för soluppgången, men kände att det var nog säkrast att spara knät till förmiddagens promenad norrut och även den tillbaka till liftstationen.

Det var ganska kallt på morgonen, inte vinterkyla precis, men hotellet här hade tänkt till ordentligt för i garderoben fanns det förutom de obligatoriska gasmaskerna även två rejäla och orangeröda vinterjackor. Så inte hade jag behövt frysa. Maken gick iväg för att se soluppgången och han tyckte nog att det största skådespelet var att titta på folk. Han var liksom inte där ensam och nästan alla andra hade den tjocka orangeröda jackan på sig. Jackorna syns kanske inte så mycket på hans bild men trängseln syns, jublet när solen visade sig får ni tänka er. Jag fick höra det i hans film.

Efter frukost drog vi istället iväg på vandringen till den norra sidan av berget. Den är lite mer spektakulär och är det man oftast hittar bilder av på nätet. Här var det inte mindre med trappor, snarare tvärtom och det mesta hänger på klippväggarna.  Nu märktes det dessutom att nationaldagsfirarna hade börjat anlända, det var mycket mer folk nu. Alla glada och på festhumör och stämningen var på topp och ingen knuffades eller trängdes.

Gångvägarna var smalare här och trapporna brantare, dessutom verkade många vara lite höjdrädda och ville bara gå på bergssidan.

Som tur var så var det inte så här trångt hela tiden. Det gick bra att både stanna och komma fram till kanten och beundra utsikten.

Här har vi gått mest uppför och uppför när jag får syn på lite räcken högt uppe på klippan. Jag frågar April om det är dit vi ska. Ja, till en början svarar hon. Dessa räcken syns i grönskan ovanför berget i dagern.

Så vi traskar vidare. Trappor uppför och trappor nedför.

Vi ska till området där de byggt gångvägarna så att de hänger direkt på bergväggen. Går man på dessa så ser de inte så läskiga eller märkvärdiga ut, utan man får kika och fotografera dem lite på håll för att se hur de är uppbyggda.

Det är märkligt hur tallarna klarar av att växa här och klamra sig fast på bergsväggarna.

De är rädda om sina träd här, vi träffar på en biolog som är ute och inspekterar hur tallarna mår. De har upptäckt att de fått något skadedjur och kommer att bespruta träden.

Tycker man att det är för jobbigt att gå i alla trappor, kan man hyra bärare som bär runt en i en bärstol. Betalas efter vikt på lasten.

Så här ser bärstolarna ut. De hade laddat upp med många sådana i dag eftersom de väntade en del prominenta personer upp till nationaldagsfirandet.

Vi träffade på många bärare den här dagen. De flesta bar tvätt och förnödenheter. Starka seniga äldre män. Vi noterade att det inte var några yngre killar som var bärare och fick veta att de är inte tillräckligt starka för att klara av det jobbet och att det inte finns nästan någon som helst nyrekrytering. Därför vet de inte hur de ska klara av transporterna hit upp när de äldre lägger av.

Bärarna kämpar på och vi går vidare. Här stängs vandringsvägen av under vintersäsongen, längre bort är det för farligt då snön kommer och det blir halt.

Ganska förståeligt för på vissa ställen såg gångvägen ganska enkel ut.

Vissa passager kan vara ganska trånga också.

Ibland måste man stanna upp för att hinna beundra utsikten också, inte bara för att återhämta andan.

För oss är det nu dags att återvända och börja ta oss tillbaka till linbanan, så vi vänder och påbörjar återmarschen.

Inget större fel på utsikten där heller.

Höstfärgerna blir mer påtagliga.

År 2006 var Förenta nationernas generalsekreterare Kofi Annan på besök här, han tyckte att den här tallen såg ut som ett paraply och gav det namnet "Umbrella pine". Han tyckte att tallen påminde om FN, en symbol för skydd av människan och dess överlevnadsmiljö.

Så efter en lång vandring är vi äntligen framme vid linbanestationen och kan slå oss ner i en kabinkorg och åka ner.

Där nere väntar det lunch och sedan färd till järnvägsstationen för färd mot nya mål. På vägen dit hittar April en kryddhandel. Här torkas det kryddor och säljs till detaljhandeln men även privatpersoner får handla där..

Vår guide April är väldigt intresserad av växter och då hon får höra att jag har en reumatisk sjukdom så kollar hon runt på alla kinesiska sidor om hjälp och lindring för den. Hon kommer fram till fotbad med den här torkade svampen i vattnet är bra, men så bör jag bo i ett område där det är 37 grader varmt och dricka alkohol. Jo, hon är helt seriös med sina råd. Vet inte riktigt om jag kommer att följa dem.

April köper i alla fall lite svamp som hon ska ha till sina fotbad.

2019-10-18 12:05   light

Spektakulära och fascinerande bilder!

Och människobärarna - oj det var kul att se!

Men att inte de innovativa kineserna kan ordna med rulltrappor där i bergen, det var en besvikelse!

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 10:37

Tack Ragnar!
Skulle nog bli ganska svårt med rulltrappor där. Var ju liksom inte bara uppför i ett svep.
Fast tur också att det inte var för lättillgängligt ändå. Ska vara lite möda för att få uppleva detta. :)

2019-10-18 14:11   gunte

Fantastiska bilder och deras sätt att bygga vandringsleden. Är ju integrerad med naturen på många ställen.
Fint du visar bilder på detta eftersom jag förmodligen inte skulle ge mig ut på dessa stigar ;)
Mvh/Gunte..

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 10:49

Tack Gunte!
Har drömt så länge om att få komma till det här stället, sett bilder och undrat hur det skulle vara att få gå där. Kul var det och tacksam är jag.

2019-10-18 14:37   gertiehjärtat

Vilken vandring och vilken natur, som nästan tar musten av mig trots att jag inte direkt är höjdrädd. Fantastiskt hur de har lyckats bygga leder som klänger sig fast på bergväggarna. Intressant det du berättar om de gamla bärarna och lite skrämmande att det inte finns någon återväxt och att de unga "är för svaga".
Jag skulle gärna åka dit, men det var ju det här med makens "Kinavägran". Dina bilder av naturen påminner mycket om hans gamla från Kunming och den 70 meter höga Buddan...har ni varit där?
Nåja, det kanske blir av, om inte så har jag passat på att njuta av dina vackra höstbilder, tusen tack för titten!

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 10:54

Tack Gertie!
Fascinerad är jag av hur de klarar av att bygga dessa vandringsleder som fullkomligt hänger på klipporna. Modiga människor måste det vara. Förr var det mer spektakulära vägar som de gick på, steg huggna i berget och kättingar att hålla sig i, glad att det inte var så nu.
Det stämmer att de unga inte klarade av dessa bärarjobb, hade inte byggt upp musklerna från unga år som de här gamla männen. Sitta på skolbänken ger inte samma kropp som de som jobbar på åkern redan som barn.
Kunming har vi varit i, Stenskogen var helt otrolig att se, fast jag undrar om det fanns någon stor Buddha där då. Vår första kinaresa som jag vann på en golftävling. Tyvärr fick maken proppar i benet och fick flygas till Peking och sjukhus i en vecka.

gertiehjärtat 2019-10-22 09:44

Ojdå, det blev visst lite fel i geografin. Jättebuddhan finns i Leshan, Sichuan och det var redan 1986 som kära maken var där. Nu är vi i Fkp för tömning av lgh samt begravning, så det blir lite förvirrat ibland, ursäkta mig!

2019-10-18 14:50   pdahlen

Fascinerande bygge av dessa gångvägar längs berget, troligen inget vi hade komma på att bygga, men så har vi inte byggt kinesiska muren heller. Fina bilder och berättelse. Fina höstfärger, kul bild med alla som ska se solnedgången

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 10:59

Tack Peter!
Skulle vara något att bygga i Kebnekaisemassivet det. ;)
men som du säger, kunde de bygga muren så...

2019-10-18 15:43   skalman-63

Vacker omgivning och fina bilder. // Jörgen

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 10:59

Tack Jörgen för din vänliga kommentar!

2019-10-18 17:16   Ingela Ring

Härligt reportage som alltid. Kul att få vara med på resor man själv kanske aldrig får möjlighet till. Som ung läste jag allt jag kom över om Kina så denna serie känns extra kul att följa.

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 11:08

Tack Ingela!
Kina är ett spännande land, så stort och med så många spännande platser.
Lite synd bara att det är så krångla med visumansökan, fast det är inget mot vad kineserna har då de ska resa.

2019-10-18 18:15   imse 59

Wow, vilket ställe !
Fantastiska vyer. Det såg ju tillräckligt jobbigt ut att gå utan packning.
Får nästan ont i magen när jag ser dessa bärare.
ing-marie

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 11:09

Tack Ing-Marie!
Det var mödan värt att gå där, glad att jag slapp bära mer än kameran.

2019-10-18 18:48   Khalad

Osannolikt vacker natur du visar! Och bilderna går inte av för hackor dom heller.. Vilka stigar, vilka vägar, så roligt att se, hälsningar/Björn T

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 11:27

Tack Björn!
Det var verkligen ett speciellt område att få vandra i.

2019-10-19 09:04   Stican

Det finns nog bara ett ord för den där vandringsleden och det är fantastiskt, även du får nog ta åt dig av det för det var nog ganska mödosamt att gå där men det blev många fantastiska bilder också och det tackar jag för roligt att du delar med dig.
Ha det gott/Stig

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 11:39

Tack Stig!
Nog var det ett jobbigt ställe att gå på, hade varit lättare med backar och inte trappor men gissar att då hade jag inte kommit fram.
Det sägs att det man inte dör av blir man starkare av, så var det nog här.

2019-10-19 19:10   sears

Vilka vyer! Helt fantastiskt landskap. Intressant med bärarna samt att det fanns gasmask på rummet.
Väldigt fina bilder igen!

MvH
Johnny

Svar från Margareta Cortés 2019-10-20 11:40

Tack Johnny!
På de flesta hotell i den världen så finns det gasmask på rummet. Blev förvånad första gången, men har med jordbävningsområden att göra.
Jacka har jag däremot aldrig sett att de hållit med.

2019-10-20 15:37   Bjarne

Vilka fantastiska gångvägar där bland de mäktiga klipporna! Ser lite halvläskigt ut, men säkert en stor upplevels att få gå runt där.
Hälsningar, Bjarne