Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Den lilla byn i Tjernobyl

Vi har stannat vid en liten övergiven by, eller egentligen är väl det rätta en utrymd by. Den vi kom till i mitt förra inlägg HÄR.         Jag går in i ett av husen. 

Förutom att förfallet är stort så har det plundrats en hel del, inget av värde finns kvar. Men stämningen när vi går runt här är nästan så att den går ta ta på, om någon pratar så är det i lågmälda ord. Det är nästan som en osynlig ande svävar över området.

Det första huset jag gick in i  såg ut att vara någon slags affär, jag går vidare till nästa hus.

Här finns också en stort folkets hus.

Igenväxt och lite svårt att komma in men med höga benlyft och lite sats så kommer även jag in där. 

Stora samlingssalen ser ganska välbehållen ut, men golvet börjar murkna rejält.

Tittar man upp i taket så förstår man varför, här ha regnet och vätan haft väg rakt in.

Vissa rum är det lite svårt att gå in i. Jag undrar vart dessa golvplank har förts, kan anta att någon byggt något av dem. Känns olustigt med tanke på all radioaktivitet.

Jag går vidare, med en sista blick in i huset.

Stigen går vidare, in i det som nu är en skog och där stigen förut var en gata i en liten by.

Bilen blev kvar när folket lämnade byn.

Kan tänka mig att de saknade sitt lilla fina hus.

Jag går in här.

En trasig vedspis i ett hörn.

I det uppbrutna golvet finns det rester av ett liv i.

Några få saker finns kvar och de blir till motiv i de flestas kameror.

En del saker får det att knyta till sig lite i hjärttrakten.

Jag lämnar ett hus där sista sången tonat ut och aldrig mer kommer att spelas, för att åka vidare in området.

2018-09-12 12:59   Måns H

Spåren av en tragedi. Och en inblick i hur det var - traditionella hus med träbjälklag och vedspis och innanfönster precis som i bättre delar av svensk landsbygd i mitten av förra århundradet. Och detta med ett jättestort kärnkraftverk alldeles inpå. Bra fotat och skrivet.

Då "folket lämnade byn" så var det ju inte frivilligt utan de bussades bort under förespegling av att snart komma tillbaka. Dom som beordrade och organiserade evakueringen kanske inte ljög medvetet utan trodde att radioaktiviteten skulle kunna tvättas bort.

Svar från Margareta Cortés 2018-09-12 13:20

Tack Måns!
Det har tagit ett tag att smälta intrycken från det besöket.
Tragiskt med alla hus som förfaller och aldrig mer kommer att bli bebodda.
Så rätt att det inte var någon frivillig resa de gjorde, de fick dessutom inte ta med sig så mycket. Kommer till det då vi kommer till Pripjat.

2018-09-12 13:37   präntare

Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, heter det, i Forsmark inträffade ett läckage i juni 2018 pga av att en skylt för ventil var felplacerad. Sverige har i dag åtta reaktorer i drift av vilka några skall avvecklas dom närmaste åren. Man funderar vilka följder det skulle få om en större olycka skulle inträffa vid någon av våra reaktorer, detta är väl eller inget osannolikt scenario med tanke på vad som inträffat vid kärnkraftanläggningar i vår omkringliggande värld genom åren. Den lilla människan, medborgaren är bara spelpjäs i det ekonomiska politiska rävspel som pågår i maktens korridorer.
😁

Svar från Margareta Cortés 2018-09-12 13:46

Tack Hans-Åke!
Vi får väl hoppas på att de i har lät sig något av de misstag som gjorts på övriga kärnkraftverk.
En så grov tabbe som här vid Tjernobyl, där man stängde av säkerhetssystemet är ju extrem.
Dessutom att man försökte förringa olyckan och inte utrymma omedelbart är kanske lite speciellt för Sovjetunionen. Hade omvärlden fått vet något om inte Forsmark reagerat?

präntare 2018-09-12 14:14

Skulle väl bara säga att följderna av Tjernobyl olyckan och dom radioaktiva utsläppen som skedde därifrån lever vi människor med än i dag. Funderar om oturen är framme och en större olycka skulle inträffa vid någon av våra reaktorer, hur stora ytor av vårt lilla land skulle då bli obeboeliga obrukbara under oöverskådlig framtid och hur stor del av befolkningen skulle drabbas av strålskador som en direkt föjd av ett sådant scenario. Och uppenbarligen har vi inte lärt något alls med tanke på vad som inträffade vid Forsmark i juni detta år, en felskyltning.
😁

Svar från Margareta Cortés 2018-09-12 14:43

Risken finns alltid att den mänskliga faktorn felar, tur i slarvet på Forsmark var att de drabbade bar skyddskläder.
De stackare som skickades ut att röja i Tjernobyl hade inte mycket till skydd.
De skydd de hade, som var bara enkla saker, tog de flesta av sig för det var för jobbigt att ha dem på i värmen som kraftverket alstrade.

2018-09-12 16:51   Stican

Det är tragiskt att se dessa bilder, men som jag skrev tidigare så var UG på besök hår och det de visade var ungefär detsamma som dina bilder. Både de och dina bilder ger tid för eftertanke och reflektion om vad som skulle kunna hända här i Sverige. Mycket bra reportage och fint bildmaterial.
Ha det gott/Stig

Svar från Margareta Cortés 2018-09-12 18:02

Tack Stig!
Tjernobyl öppnade redan 2011 för besök, så det är många som varit där. Letar man på nätet så finns det mängder med foton. Men snart kan det vara slut med besök, det pratas redan nu om att stänga det.
Så när vi ändå var i Kiev var det kul att passa på och intressant att få se det med egna ögon.

2018-09-12 17:30   sears

Dramatiska bilder och text. Det väcker verkligen tankar.

MvH
Johnny

Svar från Margareta Cortés 2018-09-12 18:05

Tack Jonny!
Det var tankeväckande att få komma dit och se hur det är.
Så många som drabbades så hårt, inte bara att måsta lämna allt utan de som fick strålskador också.

2018-09-12 18:10   Dubbelolle

Spännande o intressant, ruggiga bilder, o tänkvärda! LO

Svar från Margareta Cortés 2018-09-16 11:17

Tack Lars Olov för din kommentar!

2018-09-12 18:18   yka

Tragiskt! Det är svårt att föreställa sig alla människor som haft sitt dagliga liv där och nu bara en spöklikt. Viktigt fotoreportage, bilderna är mycket talande och väcker en hel del känslor. MVH Yvonne

Svar från Margareta Cortés 2018-09-16 11:21

Tack Yvonne!
Det ar främst alla dessa människor som drabbades av denna fruktansvärda katastrof som man tänker på. Det var ju inte något litet utsläpp som sakta pös ut utan allt kom i en rejäl smäll.

2018-09-12 18:43   Lena Eriksson

Väldigt intressant reportage trots att bilderna visar rester av en ofantlig katastrof....och bilderna i sig tycker jag är jättefina! Snyggt jobbat med kameran!

Svar från Margareta Cortés 2018-09-16 11:22

Tack Lena!
Blir glad av dina ord. Var lite svårt att ta glada ljusa bilder där.
Stämningen var ganska så låg i gruppen, ingen som stojade utan alla pratade lågmält helt automatiskt.

2018-09-12 20:23   pic-tor

Cesium har en halveringstid om ca 30 år så den strålningen avtar med mänskliga mått vi kan greppa. Fast jag antar att ursprungsvärdena var fruktansvärt höga. Jag antar också att det finns annat som strålar som har betydligt längre halveringstider, så långa att åtskilliga generationer efter oss får hantera eländet. Ofelbara maktmänniskor visade sig i praktiken vara odugliga, liksom tekniker som trodde att de kunde lattja med det farligaste vi människor konstruerat. Dina bilder visar resultatet av deras tillkortakommanden. De oskyldiga fick lämna allt. Fint skildrat.

Svar från Margareta Cortés 2018-09-16 11:25

Tack Torbjörn!
Du bor ju nu i ett av de områden som drabbades ganska rejält. Vi hade sommarstuga nära Gävle då och det blev inte så mycket bärplockning eller svamp då.

Kan vara svårt för oss att förstå hur de kunde bara tänka sig att stänga av säkerhetssystemet, det finns ju där av en orsak.

pic-tor 2018-09-16 13:06

Ja, det känner jag naturligtvis till. Jag känner folk som flyttade härifrån när katastrofen inträffade. De har senare återvänt. Cesium är bara farligt om man ständigt äter cesiumhaltig föda. Annars försvinner det ur kroppen.

Svar från Margareta Cortés 2018-09-16 14:38

Stugan där uppe finns kvar, men nu är det sonen som har den.
Barnen var små då och det kändes inte bra att ge dem av det som växt där.
Då fick man inte så mycket information mer än att det var farligt.

2018-09-13 08:03   Lena Holm

Du har fångat många tänkvärda bilder. Jag förstår att folk åker hit för att fotografera, men också för att uppleva och få en inblicki det hemska som hände .
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2018-09-16 11:27

Tack Lena!
Det var en intressant tur, såg att Zoom fotoresor ska ordna en resa dit nästa år, blir billigare att göra de själv. Finns även så man kan få en privat resa såg jag efteråt.
Men det var både lite skrämmande att se och även intressant på samma gång.