Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Hästkapplöpning

Festivaldagen avslutades ute på hästkapplöpningsfältet. Varje mongolisk stad eller by har ett "hästfält" som är ett stort öppet utrymme avsett för Naadam hästkapplöpningen. Hit kommer folk i god tid för att se hästkapplöpningen. På morgonen samlas även ryttarna här, de gör sig i ordning inför tävlingen innan de ger sig iväg till startfältet.  Eftersom vi ville vara med på den stora invigningen av festivalen så begav vi oss till fältet först efter lunch för att se målgången.

Men nu fick vi se nackdelen med att vara beroende av den grupp amerikaner som vi skulle dela bil med. Tidigare under resan var vi vana vid att ha egen bil och bestämma över tiden själva. Resten av dagarna hade vi egen bil igen, då det inte var några restriktioner om vilka som fick köra. De här gjorde sig ingen brådska med maten och när de äntligen kom så ville en i den gruppen åka tillbaka till hotellet för att hämta varmare kläder. Som tur var avstyrde vår guide det, hon visste att trafiken dit ut var kaotisk och det skulle ta lång tid att åka. Även chauffören tyckte att det var en dålig idé. Fast då vi passerade ett större varuhus så ville samme person in för att köpa choklad. Tio minuters stopp sa deras guide som tyvärr blev ett mycket längre stopp. När vi äntligen kom iväg så var det enorma köer, vägen var fullkomligt igenkorkad. Det var så totalt stopp så att polisen bestämde sig för att stänga av mötande körfält och låta även den gå ut mot hästfältet. Framme vid fältet skyndade vi nu allt vad vi kunde till målområdet, men kunde bara på håll höra hur de tävlande gick i mål.

Tråkigt att vi missade målgången på grund av en chokladkaka, men vi tröstade oss med att ha sett en tävling under vår resa ute på landsbygden. Det kan du se här.

Fast där ute på landsbygden hade de inte de här fina och färggranna tävlingskläderna och inga skydd.  Det är bara barn som rider tävlingarna och de är mellan sju och tolv år. Sträckan de rider är tre mil och loppen är indelade i klasser. Inte efter barnens ålder utan efter hästarnas ålder.

Det gjorde egentligen inte så mycket att vi inte såg själva målgången, för det är tveksamt om man kunde klämma sig fram för att fotografera mellan de täta åskådarleden och så fick vi ändå se de unga ryttarna.

En del barn, som klarat loppet bra, strålade av glädje och de som inte tyckte att de lyckats upp till sin egen förväntan grät.

Man fick se sig för då man gick här på fältet, där det vimlade av ridande barn, supportrar och tränare.

Men höjdpunkten på visiten vid hästfältet var nog den här unge mannen. Pappan, som sitter på hästen där bredvid berättade att sonen var bara två år.

Visst är han söt, så ung och redan egen häst.

Pappan flyttar sig en bit så att jag ska få ta en bild av bara sonen och han häst. Men det vimlar folk och fler vill beundra den lille killen.

Sedan återvänder vi till stan, det var vi inte ensamma om.  

 Skymningen sänker sig över staden.

På kvällen är det stort fyrverkeri, handhållen kamera genom ett inte helt rent fönster.

                                                                      föregående

2018-08-29 14:49   Stican

Vilken upplevelse att få vara med om, men den lille ryttaren tar nog priset i dag, han är ju väldigt näpen. Fint bildreportage igen.
Ha det gott/Stig

Svar från Margareta Cortés 2018-08-29 22:24

Tack Stig!
Den minsta lilla ryttaren var så söt och rida kunde han.

2018-08-29 15:50   Vibybo

Slående skillnad på första och sista bìlderna, menar vilket intryck man får av orten. Synd med förseningen, det är väl så att ju fler det finns i ett sällskap, desto större risk att någon skall försena de andra.

Svar från Margareta Cortés 2018-08-29 22:27

Tack Stefan!
Så är det, då vi åkte bara vi så hade vi bara oss själva att skylla om något hände, men vi kom ju dit ändå och fick se ryttarna. Tävling hade vi sett.

2018-08-29 18:10   sears

Vilken härlig liten kille. Ja det börjas nog i tidig ålder i de där trakterna.
Synd på förseningen. Fina bilder och intressant läsning.

MvH
Johnny

Svar från Margareta Cortés 2018-08-29 22:52

Tack Jonny!
Hästarna är viktiga där och barnen nästan föds på hästryggen.

2018-08-29 18:49   Bjarne

Jag kan tro att det var retsamt med de där amerianerna! Fast det blev fina bilder ändå, inte minst på det lilla barnet till häst. Du har lyckats fånga fyrverkerierna mycket bra också!
Hälsningar, Bjarne

Svar från Margareta Cortés 2018-08-29 22:54

Tack Bjarne!
Ja, när han dessutom tyckte att chokladen var bättre än invigningen, då undrar jag vad han hade där att göra.

2018-08-29 19:14   Khalad

Ja, nog är det olika allt! Här hemma och i västvärlden kan dom flesta två-åringar surfa på nätet, stod i tidningen idag. Så barn blir nog i stor utsträckning vad vi gör dom till - ryttare eller datanördar, det är bara att välja. Fina bilder precis som vanligt, inte minst fyrverkeriet!/ Björn T

Svar från Margareta Cortés 2018-08-29 22:56

Tack Björn!
Den här lilla tvååringen är det tveksamt om han sett en surfplatta ens, men egen häst hade han.
Ny ler frisk luft och motion också.

2018-08-29 22:14   SiU

Usch, tycker hästarna ser lite magra och eländiga ut, särskilt den första där revbenen syns och så ska dom orka tävla i flera mil.... ;-( Men förstår att dom har ett annat sett att se på djur och barn, säkerhet kring tävlingen etc. Precis som amerikanen hade sitt sätt att se på medresenärerna utan att ta hänsyn men det är väl sånt man blir tvungen att ta när man reser ibland. Fina bilder som vanligt i alla fall!

Svar från Margareta Cortés 2018-08-29 23:00

Tack Sirpa!
Nästan alla hästar var så magra, lätta barn som rider och magra hästar. Den mannen borde dessutom inte ha haft någon choklad, lite frukt hade passat hans format bättre.
Men vår besvikelse gick över, vi hade ju sett kapplöpning ute på landet.