Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Vandring i MacRitchie Reservoir Park med farligt möte.

Varit lite tyst i bloggen ett tag eftersom jag har varit i Singapore, en av dagarna bestämde vi oss för att lämna storstadsdjungeln för att vandra i lite riktig djungel. Beväpnade med flera flaskor vatten och bekväma skor så hoppade vi in i en taxi för att ta oss dit. Var lättare sagt än gjort det och tur var att vi hade tagit med oss en karta som vi kunde visa chauffören. Utan den och hans surfplatta så hade vi nog inte kommit rätt. MacRitchie Reservoir Park ligger cirka en mil utanför citykärnan av Singapore och är grön oas på 12 hektar.

Vi är ganska tidigt ute, för att ta vara på den lilla svalka som morgnarna kan ge. Som en taxichaufför sa, det är skönast på morgnarna för då är det bara 30 grader, fast vi har tur det är bara 29 grader den här morgonen. Men blev betydligt varmare sedan. Vi kom i alla fram till rätt plats och tar del av alla instruktioner för parken. Det är en hel del man inte får göra här.

Det finns tydlige chans att träffa på vildsvin också. Fast det gjorde vi inte.

Vi har ingen hund med oss, men visst är den lilla hunden på skylten söt.

När vi tagit del av all information så drar vi iväg in i djungeln.

Fast riktigt så där var det ju förstås inte, en av reglerna var att inte lämna stigar och gångvägar så vi håller oss snällt och lydigt på de anvisade vägarna.

Men vi behöver inte gå på så här tillrättalagda vägar då länge, utan det blir mer skogslikt strax.

Fåglarna kvittrar och jag hör en hel del ljud som jag inte känner igen. Vandrar på och tittar på blommor och annat som dyker upp.

Vackert gula svampar.

En svamp som liknar en ros.

Under vandringen på den här sträckan har jag hört ett ovanligt ljud, trodde det var någon slags papegoja som väsnandes. Plötsligt hör jag att ljudet kommer alldeles ovanför mig, stannar och spanar och där uppe på en gren sitter en stor ekorre. Den låter inte som ekorren här hemma utan är betydligt högljuddare. Letar i skuggorna och där är den ju, mörkt är det där uppe bland bladen men tittar man noga på den här bilden så ser man att den har koll på mig.

Här ska man ska tydligen ha koll uppåt också, inte bara för att få se någon ekorre utan även träden kan anfalla från ovan.

I en stad med ett innevånarantal på över fem miljoner innevånare så kan man inte räkna med att vara direkt ensam, inte ens i skogen. Det är många som tagit sig ut hit. De flesta gick, men en och annan sprang också, imponerande i den här värmen.

Bra med trafikregler då.

Plötsligt så blir det tvärstopp på stigen, alla före oss har stannat och några backar också snabbt. Jag ser mellan benen på folket framför att det ligger något på stigen. Jag tränger mig snabbt fram med kameran i högsta hugg, för jag anar att det är något spännande där. Visst är det något spännande,  men det vet jag inte då jag tar bilden. Synd bara att jag inte kom fram tillräckligt snabbt och kunde få en bättre bild och även få med det röda huvudet.

En man som kommer från andra hållet stannar till och berättar att det är en väldigt farlig orm. Har efteråt fått reda på att det är en blå korallorm. Vacker men fruktansvärt giftig. Den blir nästan två meter lång och har giftkörtlar som sträcker sig genom en fjärdedel av kroppen. Det betyder att den har djurvärldens största giftkörtlar, och de är fyllda med ett extremt potent gift. Om du blir biten av en korallorm så skulle hela din kropp direkt knyta sig i en enorm spasm och sedan dö. Tänk dig som en sån där kramp du kan få i vaden, fast i hela kroppen.

Korallormen är så här supergiftig eftersom den lever på att jaga andra giftiga ormar. Den måste alltså paralysera sitt offer direkt, för att inte riskera att bli förgiftad själv. Den är dessutom utrotningshotad. Lika bra att den slingrade sig iväg in i djungeln.

Nu börjar solen leta sig ner mellan grenverken och vår vandring blir svettigare och svettigare. Dessutom går det uppför så gott som hela tiden.

Det prasslar till bland träden och jag skyndar mig att få upp kameran för där är det några Long-tailed Macaque apor som hoppar runt. Vi hörde dem på flera ställen, men här var enda stället där de var så nära att det gick att fotografera.

Trots att det är så varmt är det väldigt lummigt och grönt, men så är det en mycket fuktig värme också.

Efter mycket vandrande och det mesta uppför, så har vi nått det som anses vara höjdpunkten här i parken. Det är Tree Top Walk. En promenadbro som byggts ovanför trädtopparna.

Den är 250 meter lång och man har en fin utsikt där uppe.

Det var en härlig men svettig dag ute i djungeln och regnskogen. Härifrån gångbron har vi nu mest nedför att vandra. Träffar på en liten, liten damm där det simmar omkring några fiskar.

Ser även några små, små blå trollsländor.

Ser inte så många fåglar, men hör desto fler. Många fjärilar flyger omkring i det vackra vädret.

Spännande blommor.

Vid parkens slut är det ett inhägnat område, av förklarliga skäl undviker vi att gå in där.

Vi tar istället en promenad ner till stora vägen och vinkar på en taxi, tror vi var de svettigaste passagerarna han hade den dagen. Var skönt att komma tillbaka till hotellet och ta en dusch sedan.

2018-04-24 12:34   ehrsa

Vad trevligt med denna promenad! Förstår verkligen att ni besökte detta område! Tack för den promenaden!
Hälsn!

Svar från Margareta Cortés 2018-04-24 17:44

Tack Jan!
Det var verkligen trevligt att komma ut dit, men rejält jobbigt att vandra i den fuktiga värmen.

2018-04-24 15:34   Vibybo

Bloggen kunde fått namnet "Farligt möte", det hade varit spännande! Många fina bilder från ett land med rykte om ordning och reda. En del blommor ser ut som de i blomsteraffären, och skyltar gillar du ju, kul!

Svar från Margareta Cortés 2018-04-24 17:45

Tack Stefan?
Jag tar dig på orden och lägger till det i rubriken.
Skyltar är kul, speciellt då de är lite udda.

2018-04-24 19:06   sears

Många fina bilder och jättetrevlig läsning!
Farligt möte minst sagt.

MvH
Johnny

Svar från Margareta Cortés 2018-04-25 09:13

Tack Jonny!
Tur att jag inte visste att det är en av världens farligaste ormar då jag trängde mig fram.

2018-04-24 19:40   Bjarne

Verkar ha varit en spännande djungelpromenad med olika sorters möten, snudd på för spännande med den där ormen! Tur den inte kom för nära. Djungeln har många intressanta former på både växter och djur, som du visar här.
Hälsningar, Bjarne

Svar från Margareta Cortés 2018-04-25 09:14

Tack Bjarne!
Många möten med både människor och djur blev det.
Lite extra med den ormen.