Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Road trip north VI - Hällingsåfallet.

En av orsakerna till att vi valde att stanna i Gäddede, förutom att det är en trevlig och lugn plats, var att vi hade tänkt att besöka Hällingsåfallet. Där störtar sig vattnet utför i ett drygt 40 meter högt fall, ned i Sveriges längsta kanjon. Har varit dit på våren i maj och fick se ett väldigt mäktig fall med vatten som störtade nermed en enorm kraft, skulle vara kul att se det på vintern också.

Vi vaknade upp till en rejält kall morgon, termometern visade på -17 grader så vi bylsade på oss våra varmaste kläder och laddade bilen med extra kläder och for iväg. Solen sken och glänste i vägen.

Vi kom till avtagsvägen till Hällingsåfallet, 4 km angav vägvisaren att det var dit. Vägen såg jämn och fin ut, lite isig men körbar. Det är allmän väg där så intet ont anande for vi iväg. 

Det gick bra i ungefär en och en halv kilometer, sedan ville det sig inte riktigt längre. Det som såg ut som plogad väg var bara tillplattad snö och is, när vi kom in i skuggan bar den inte längre. Det ser inte så farligt ut på bilden här, men bilen står på underredet och hjulen hänger i luften.

Ibland tänker man inte rationellt och det gjorde vi inte nu, vi lämnade bilen för att gå iväg och skaffa hjälp. Hade ju sett några gårdar på vägen hit. Kanske hade de en traktor, så vi gick och gick. Fast vem vet, det kanske inte är någon hemma och då får vi gå till Gäddde, dit är det två mil. Såg massor av djurspår av ren, älg och hare. Även en och annan ekorre hade skuttat fram. Men så fick vi syn på något som jag trodde var vargspår. De gick i en rak linje och tassavtrycken var betydligt större än räv. Fast fick veta senare av lokalbefolkningen att visst finns det varg där, men de här spåren var lokatt.

Fast nu var det inte alla djurspår som var det ologiska tänkandet utan då vi traskat där med bara knarret i snön som sällsksp och kommit iväg en bra bit kom vi på en klurig sak. Vi har ju en försäkring som täcker även bärgning av bilen. Telefonens batteri har en förmåga att ladda ur sig då det är kallt och -17 grader är ganska kallt, men jag har lärt mig att vill man ha batteri kvar så ska mobilen förvaras i behån. Sån tur att jag inte är karl som inte bär ett sådant plagg, hur klarar alla killar sig utan detta mobilvärmande plagg? Ja ja, när vi nu hade kommit till klarhet med hur man gör så slog vi en signal och en vänlig dam någonstans i Sverige,  knöt ihop alla trådar. Lovade att skicka en bärgare, så vi vände åter till vår bil. Men först kikade vi på Hällingsån, den var helt frusen och det gjorde oss inte mindre nyfiken på hur fallet såg ut.

Efter en halvtimme ungefär så ringer bärgaren och säger att han skickar en traktor til oss.

Inte någon Flygande holländare är det som kommer men väl en holländare som blivit Jämte.

Det går inte att vända vare sig traktor eller bil, men ett rep kopplas till vår dragkrok och strax är vi loss och kan backa ut igen. Något vattenfallbesök blev det inte, så det fjärde fallet vi tänkt besöka fick oss på fall. På bilderna ser det inte så djupt ut, men trots att vi skottar bort en del snö så når hjulen inte ner till fast mark.

Klart man kan gå till fallet,  men nu lockade inte en promenad på ca 8 km. Hade ju redan fått en rejäl promenad.

Vi lämnade tanken på vattenfall och åkte till hotellet.

2017-02-14 07:40   Lena Holm

Ett litet äventyr minsann och tur att det gick bra till slut.
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2017-02-14 21:16

Tack Lena!
Äventyr med bra slut är alltid kul i efterhand. Det är dem man kommer ihåg.

2017-02-14 08:15   Vibybo

Tur ni inte fastnade på en plats med 3 mil till närmaste bebodda hus och utkyld mobil. Men ett trevligt minne fick du. Moderna bilar går lågt för att spara bränsle, de fungerar inte i snö som i reklamfilmerna inte. 25-30 cm snö är nog för att börja fastna.

Svar från Margareta Cortés 2017-02-14 21:22

Tack Stefan!
Fast även om den här bilen är modern, en Touarag , så är den hög. Går att höja också, men det hjälpte inte ändå för att komma ner till backen. Men allt löste sig till det bästa men fallet såg vi inte.

2017-02-14 09:39   DanneWest

Som sagt huvudsaken det slutade bra för er! Det blev ju fina bilder också!

Svar från Margareta Cortés 2017-02-14 21:23

Tack Dan!
Allt gick bra och vi slapp gå till Gäddede.

2017-02-14 17:56   ehrsa

Ja, man får se upp när man är ute i obygden, höll själv på att köra fast en gång i 'källossningstider' i Dalarna på en mindre grusväg, trots 4-hjulsdrift.. Enda sättet att hantera det var att släppa ut rejält med luft ur däcken.. så att däcksytan mot underlaget blev mycket större, då höll underlaget! Fick sedan köra ganska långsamt till närmsta mack för att återfylla däcken till rätt nivå, och det gick bra! Fina bilder har du fått i alla fall!
Hälsn!

Svar från Margareta Cortés 2017-02-14 21:26

Tack Jan!
Hade inte vägen sett så bra ut i början så hade vi aldrig åkt in på den och inte med en annan bil heller. Touaragen är ju en robust bil, men här gick även den bet.

2017-02-14 18:45   Bjarne

Vilket äventyr! Skönt att det löste sig, och naturligtvis passade du på med kameran!
Hälsningar, Bjarne

Svar från Margareta Cortés 2017-02-14 21:26

Tack Bjarne!
Klart jag måste föreviga äventyret.

2017-02-14 21:23   Mikael Jakobsson

Så det kan bli ibland. Men tur att bilen kom loss och ni kom vidare i alla fall. Nu fick ni ändå snabb hjälp.

Svar från Margareta Cortés 2017-02-14 21:29

Tack Mikael!
Tur var att vi slapp ta hela semestern där i Gäddede och sitta och vänta på att bilen skulle töa loss.
Hjältar med traktorer är bra att ha.