Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Tittikaka

Nu ska vi ut på en båttur på den berömda Tittikaka. Det är Sydamerikas största sjö och den ligger på gränsen mellan Peru och Bolivia. Ytan är 8 288 kvadratkilometer. Sjöns största längd är 192 kilometer och den har en bredd av 50 kilometer på mitten. Den ligger på en höjd av 3 812 meter över havet och är därmed världens högst belägna sjö med reguljär båttrafik.

Jag har sett en hel del olika stavningar på sjön, så nu när vi har en lokal guide med oss så passar jag på att fråga vilken stavning som är den rätta. Han berättar att det ska stavas Tittikaka. Titti betyder Puma och kaka är grå eller sten och klippa. Det ska uttalas med hårt k. Han säger med rysning i rösten att det inte ska stavas caca för det är det samma som poo (bajs) på engelska.

Jag visste innan att sjön är stor, men här ute så ser man hur otroligt stor den är.

Vi åker förbi öar med odlingterrasser och i bakgrunden ser vi Andernas snöklädda berg.

Vi har styrt färden till ön Taquile och går iland, där har vi en liten backe att ta oss upp för.

Vi stannar uppe på berget och får berättats lite historik av vår lokale guide. Det är nog bra för många behöver pusta och hämta andan efter att ha gått uppför backen. Den tunna luften har tagit rejält på krafterna för en hel del i gruppen, många har lite huvudvärk och lite andra höjdsjukesymtom.

Vi njuter av den vackra utsikten samtidigt som vi får lite kunskap om området.

Några små barn kommer tultandes. Först en liten tös med smala ben och bara fötter.

Sedan kommer hennes bror, klädd i den typiska röda och stickade mössan som ogifta män har på den här ön.

Han sätter plötsligt full fart...

...och kommer och sätter sig bredvid mig. Han kunde inte veta att jag har lite småsaker i fickan, men han får en virkad bil. Inga pengar säger guiden men en liten present får jag ge. Det finns inga bilar på ön, men han vet ändå hur man kör bil.Foto:Karin Bångman

Vår promenad fortsätter uppåt på ön. Vi går mellan odlingar av potatis, Quinoa, majs och grönsaker. Det odlas mycket potatis i Peru och vi får veta att det finns ca. 4.600 olika sorters potatis och av Quinoa finns det ca. 2.000 olika sorter, för att inte tal om alla olika majssorter, det lär finnas över 60 olika sorter.

Folk är på väg till fält och marknadsplatser.

Öns borgmästaren kommer och hälsar oss välkomna. Han berättar lite om livet på ön. De får all el från solpaneler och ungdomarna måste bo ihop i tre år innan de får gifta sig, fast får de barn så måste de gifta sig innan prövotiden gått ut. Inga skilsmässor förekommer. Deras samhälle bygger på gemenskap, kollektivism och Inka moral.  (Du skall icke stjäla, inte ljuga och inte vara lat).

Innan vi går till marknadsplatsen kastar jag ett öga på det mäktiga bergen borta i Bolivia. Solön ligger också åt det hållet, det är därifrån den första inkan kommer.

Vi ska nu ner till marknadsplatsen och få veta lite mer om ön och dess folk.

2016-12-15 12:11   Vibybo

Mycket intressant. Det ser så torrt och ökenaktigt ut, men det måste ju regna rimligtvis.

2016-12-15 13:58   Svedje

Sköna bilder, som tidigare och väldigt intressant berättelse. Tror nog att de flesta atlaser jag tittat i stavar "caca" istället för "kaka". Inkamoralen låter sympatisk. Lite som de regler man själv vuxit upp med.

2016-12-15 18:23   Khalad

Intressant berättelse om en fantastisk plats som du visar med fina bilder. roligt att se och läsa!/ Björn T

2016-12-15 19:29   EGW

Strålande bildreportage, och platsen verkar mycket exotisk. Vad stor sjön är, nästan som ett innanhav.

2016-12-15 19:46   imse 59

Intressant, så mycket ställen du berättar om som jag inte har en aning om att fanns.
Så glad den lilla killen måste ha blivit, är nog inte varje dag dom får något nytt att leka med. Kul att kunna ge.
Jag glömmer aldrig när jag o min kompis var i Singapore under vår luffarresa. Vi hade ett enkelt litet spel med oss för att fördriva tiden med ibland. I samma hus som oss så bodde en familj som flytt från något land ( kommer inte ihåg varifrån ) Dom hade två barn som lånade detta spel och när vi skulle dra vidare så fick dom behålla det. Glömmer aldrig deras glädje.
ing-marie

2016-12-15 22:58   Stican

Kul med lite marint inslag i ditt bildreportage, och fina bilder med storslagna bakgrunder.
Ha det gott/Stig