Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Jormvägen upp till Stekenjokkvägen.

Vi hade tänkt oss att köra Stekenjokkvägen och innan vi kom upp till Gäddede så hade vi, från flera håll, fått besked om att vägen var öppen. Men ändå var vi lite tveksamma och kollade med turistbyrån och det var så att vägen var plogad och klar men det visade sig att invigningen och den officiella öppningen av vägen inte skulle vara förrän den 4 juni. Vi var där en vecka för tidigt.

Men vägsträckan upp till avstängningen är också vacker, så är vi på plats så då åker vi ändå upp och kollar hur där ser ut nu.

Det är ganska mycket snö kvar i området.

Björkarna har inte börjat knoppas än.

Vägen är snöfri och vi njuter av landskapet.

Vi stannar för att titta på ett vattenfall och jag borde kanske ha snörat på mig vinterkängorna innan jag hoppade ur bilen.

Någon annan har gått här före mig.

De vattenfall som ligger en bit från vägen kommer man inte fram till så här års, för lite snö för skidor och för blött för att gå. Men ibland så finns det ställen där man kommer av med bilen och kan stanna...

...för att beundra några vattenfall.

Landskapet är kargt men så vackert.

Jag har svårt att se mig mätt på det.

Vid de gamla fjällgårdarna börjar det grönska lite i markerna.

Tussilagon ståtar vid vägkanten.

Vi fortsätter längre upp efter vägen.

Där uppe ligger sjöarna istäckta.

Det blir mer snö och luften är ganska kylig.

Men så kommer vi fram till bommen och avstängningen.

Jaha, vad gör vi då? Fortsättning följer...

Inlagt 2016-06-14 09:41 | Läst 3084 ggr. | Permalink
Bilder som får mig att längta tillbaks till Jokkmokk fast jag nyligen kommit hem. Mycket snö där ni varit men det ligger ju vid fjällkedjan. När jag kom upp var det 2 - 3 meter med is ut i sjön men bara efter ett par dagar var isen försvunnen. Det märkliga är att så fort man ser någon fin fors så måste man stanna för att fotografera. Det är väl det att man är så ovan att se rent vatten forsa fram, här hemma har vi bara en förorenad å. Följer dig på fortsatt resa.
Sten
Svar från Margareta Cortés 2016-06-14 22:33
Tack Sten!
Det var en hel del snö, men som du säger det går fort sedan när det börjar smälta bort. Bott i Kiruna och fått uppleva våren där.
Det där med forsar är märkligt, de drar och fota måste man även om man redan har tusen forsbilder.
Härligt! Det är så storslaget att se, men så svårt att trycka in i den lilla lådan som kallas kamera.
Svar från Margareta Cortés 2016-06-14 22:34
Tack Stefan!
Naturen är både härlig, karg och mäktig där uppe.
Svårt att återge det man ser, men tack vare bilderna så kan man minnas intrycken lite bättre.
Dina bilder väcker verkligen minnen till liv igen. Det är snart 20 år sedan jag senast var i den Lappländska fjällvärlden. Senast var det 1997 och då var det mycket snö kvar i juli månad, men det var det värt ändå för landskapet är trots sin karga natur så mäktigt och vackert.
Ha det gott/Stig
Svar från Margareta Cortés 2016-06-14 22:37
Tack Stig!
Vi bilade Stekenjokkvägen för något år sedan och även då var det ganska mycket snö kvar i juli. Då fick man inte stanna vid den vägen och absolut inte gå ut i naturen utanför vägen. Rovfågelplundrare härjade och dessa försökte man stoppa på så sätt.
Många vackra vyer däruppe och det känns nästan lite overkligt med så mkt snö. Tussilagobilden går direkt till mitt hjärta/ Björn T
Svar från Margareta Cortés 2016-06-14 22:38
Tack Björn!
Lite synd att de inte öppnat vägen så vi kunde fortsätta vår färd över fjället, men regler är regler.
Fanns en hel del tussilago och hemma var de överblommade för länge sedan.
Väldigt fina vyer och jag ser att ni också haft en försommarresa med snö, och allt vad det innebär som t ex vinterkängor vid rätt tidpunkt. Inga knoppande björkar men tänk hur naturen sedan exploderar under den korta sommaren.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2016-06-14 22:41
Tack Lena!
Var fint att få komma upp dit så tidigt på året, vanligadt förr var att vi åkte i augusti, mycket för att det är torrare i naturen och man kan vandra. Men nu när vi kan dra iväg mär vi vill så är det fint att se all snö.
Höll vi oss vid vägen så räckte det med gympaskor.
Trevligt reportage med bilder,snön ligger kvar länge i dom
här trakterna Vildmarksvägen är sevärd, hade en kamrat
som arbetade i Stekenjokksgruvan på - 70 talet.
Ifjol somras var det sen vår då var Dundret i Gällivare
snötäckt länge och i själva fjällen hade de tidiga fjällvandrarna
besvär att gå efter lederna.
Här ser man hur avlångt Sverige är sett till klimatet.
Svar från Margareta Cortés 2016-06-14 22:43
Tack Bo-Lennart!
Första gången jag åkte den vägen var Stekenjokkgruvan i drift, förvånad blev jag senast vi åkte där och det knappt gick att se var gruvan varit. Förvånanstvärt så bra de städat naturen efter sig.
blj 2016-06-15 07:02
Det är dammarna som är problemet,här var Boliden ägare som tur var
och har resurser och ansvar till att stärka dammarna för att slippa läckage till
vattendragen
Storslagen natur och mäktiga vattenflöden. EN upplevelse att se både på bild och i verkligheten. Kanonfina bilder och nu väntar man på hur ni tog er ann bommen... :)
Svar från Margareta Cortés 2016-06-14 22:44
Tack Mikael!
Naturen är verkligen vacker där uppe.
Kommer om fortsättningen snart.



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg