Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Malaysias Batugrottor

Nästa stopp på vår utflykt är Malaysias Batugrottor, fast nu har det börjat regna, det var ju typiskt att regnet skulle komma just den dagen vi valde för utflykt.Vår chaufför försäkrar oss att det är ingen fara, regnskuren går över innan vi är framme. Ha, tro det! För när vi kommer fram till grottan som vi ska titta på så regnar det fortfarande och paraplyer halas fram ur baggaget.

Fast innan vi kommer dit har vi en biltur på runt en timme och under den berättar vår guide om Malaysias pensionssystem och palmodlingar och ormar. Han berättar att de går i pension vid 58 års ålder och det för att bereda plats för ungdomarna på arbetsmarknaden. Fast lite skevt är det förstås med att de går i pension så tidigt, för landet har ingen arbetslöshet, tvärtom man importerar arbetskraft, framför allt från Indonesien.

Han berättar även om de palmodlingar som vi kör förbi, inte med fasa i rösten eller fördömmande om att det utvinns palmolja, han låter lite stolt över att det är en bra försörjning för många malaysier, dessa odlingar. De använder själva mycket palmolja i matlagningen.

Fast det han med lite skräck i rösten berättade om, var alla ormar som finns i dessa odlingar, ja även i majsfälten och andra odlingar. De har inplanterats där för att hålla råttorna borta. Säkert bra som råttbekämpning, men det är farliga ormar så en promenad i dessa områden kan bli ganska äventyrlig. I palmodlingarna ligger det nedfallna och vissna blad som döljer marken och bevarar skugga till jorden men även bra ställe för ormarna att gömma sig på. Vår guide berättar om jätteormen som de träffat på i Malaysia, jag påminner mig om att den har jag läst om i NG. Kolla bara här hur stor den var.

Fast nu var det Batugrottan vi skulle till, det regnar mindre när vi kommer fram och innan vi kommit fram till trapporna upp till grottan så har regnet slutat. Vår guide fick rätt, det var bara en skur.

På vägen upp till grottorna kan man knappast undgå den nästan 43 meter höga statyn av Lord Murugan, guden som grottorna är tillägnade. Den är den största Murugan-statyn i världen och är belagd med mer än 300 liter guldfärg.

Överallt i anslutning till grottorna kan man se färgstarka hinduiska gudafigurer.

Regnet har upphört och vi tar oss an de 272 trappstegen upp till öppningen av grottorna, för att kika på några av de hinduiska tempel som funnits här sedan början av 1900-talet.

Trappen är brant och stegen ojämnt höga, men det var inte så jobbigt som det såg ut att gå dit upp.

Föst kommer vi in i en stor grotta.

Lite olika ceremonier pågår här.

Fast nu var det inte nog med de 272 första trappstegen, det finns ytterligare en avsats men dit är det bara lite över 30 steg. Jag räknade och sammanlagt blev det 320 trappsteg.

Om det ser blött ut på golvet här inne så är det helt riktigt, för grottan är öppen. Tittar man upp så ser man himmelen där ovan.

Är nog därför det är så många duvor här inne.

Har man gått upp måste man även gå ner och nedför var det lite läskigare att gå i de branta trapporna, fast ner kommer man ju alltid.

Innan vi lämnar platsen ska vi besöka apguden och passar på iaktta lite av folklivet här.

Det verkar som om elefanterna inte får vara nakna här, för frysa kan de inte göra.

Efter en kort promenad har vi kommit fram till den stora statyn av apguden. Här med selfiefotograf...

...och utan.

Personligen gillar jag den med fotografen bäst.

Inlagt 2016-05-07 09:19 | Läst 3082 ggr. | Permalink

2016-05-07 12:04 norrmarken

Huga! Varmt att gå i branta trappor, men dina bilder är alla gånger värda några svettdroppar.
Ha det gott!
/Uffe

Svar från Margareta Cortés 2016-05-08 08:21

Tack Ulf!
Lite flåsigt var det.
Men ingen större fara att gå upp där, lite läskigare nedför eftersom det var så brant.
Svettig blev man bara av att gå ut.

2016-05-07 17:38 Lena Holm

Kul att få ta del av. Det känns som att naturen möter templen på ett naturligt sätt, det är öppet mot himlen. De överdådiga figurerna ser nästan lite sagoaktiga ut.....Men det visar väl bara hur snävt man ibland kan tänka om andras religion....
Hälsningar Lena

Svar från Margareta Cortés 2016-05-08 08:24

Tack Lena!
Har läst om den här platsen, så det var kul att få se.
Det varnades för fräcka apor här, men det såg vi inga, kanske var regnskuren som skrämt iväg dem.
Deras gudabilder är färgglada och som du säger lite sagobetonade, inte så konstigt kanske för nog är det mer som en saga om man kan byta ut huvudet på sin döende son mot en elefants. Men i romerska mytologin och även asaberättelserna är väldigt sagobetonade.