Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Slaget vid Ilomantsi och en PV 444

Igen så har vi hittat en skylt som berättar att det finns en sevärdhet i närheten. Lite spännande att följa dessa skyltar då det endast står något på finska och vi har inte en aning vad som finns där. Vägen vi hamnar på blir plötsligt väldigt vintrig.

Men vi hade tur det var bara i kurvan som det var isigt.

Aaronpiha säger skylten dit vi har kommit. Ser ut som en äldre gård. Och här hade jag lite tur för när jag googlade på det namnet så fick jag en träff. Visserligen på finska men jag har lyckats lista ut att det är en gård som funnits här  sedan 1898.

Om jag inte helt missuppfattat det hela så hette ägaren  Aaro Ikonen och samlade på gamla jordbruksredskap, men inte bara samlade utan även använde dem. Nu är gården ett slags museum. Men så klart inte öppet nu.

Det prasslar i det torra gräset och se där ett litet vårtecken. En ensam tofsvipa har hittat hit.

Ladan eller om det är ett vagnslider har spåntaket kvar.

Här är det ingen som tankar längre, det är inte bara i Sverige som mackarna stängs. Fast det är nog lite bättre här i Finland för jag såg att på de små orterna så fanns det ofta mer än en butik och i relativt små samhällen, som vi åkte igenom, hade till och med bank.  

Men vår färd går vidare och vi hamnar på en minnesplats. Det finns flera stenar med emblem på och vi tyder ut att det är olika regementen som är representerade på dem. Här ägde tydligen "Slaget vid Ilomantsi" rum. Det var en del av fortsättningskriget. Det utkämpades under juli-augusti 1944 och var det sista stora finländska militära avvärjningssegern under den sovjetiska storoffensiven. I den riktningen som kanonerna är riktade och där borta där det lyser lite gult, där är Ryssland. 

Trots att det inte är upplogat  på platsen och massor med snö så ser jag att någon varit här för inte allt för länge sedan, för det ligger blommor vid en av stenarna,

På museet i Juesuu finns det en motor från ett Junker bombplan. Det planet störtade  1944 i en sjö inte så långt från Juensuu. den unga besättningen omkom och en av dem skulle få träffa sin hustru samma dag men istället fick hon identifiera makens armband med lyckoamuletten.

Den amuletten ligger i samma monter som en modell av planet, bredvid motorn. Hon födde deras barn ett halvår senare. Det är bara ett av alla tragedier som kriget förde med sig.

Fast vi är kvar ute i de karelska skogarna, upptäcker att den väg vi tänkt åka blir lite för lång  för att hinna tillbaka till Joensuu till kvällen. Så vi svänger av mot Naarva. Men ack ack här hade det suttit bra med vinterdäcken.

Men Narva ligger inte det i Polen? Aha det här stavas med två a. Även om vägen just här vid skylten ser grusig ut så var det undantag på den här sträckan.

Mest såg det ut så här och jag lovar det gick inte fort på den glashala vägen. Fast jag hade en säker chaufför. Han har kört rally tidigare och jag är glad att han inte gjorde det på den här vägen. Vi blev omkörda av brevbäraren två gånger, gissar på att han hade rejäla dubbdäck.

Riktigt skönt att komma tillbaka till Joensuu. Här där centrum är nu låg det forna Karelska jägarkårens sommarexercisplats 1790– 1809. Stadens namn betyder Älvmynningen och det är väl den älvmynningen som nu ses som en kanal och sluss nämligen Pielis kanals nedersta sluss.

I Joensuu var det betydligt bättre väglag och inte så mycket is. Fiskarna var i full gång.

På kvällen när vi ska gå ut och äta träffar vi på en riktig goding. Av min mans upphetsning över den här skönheten förstår jag att det nog är fler som  vill beundra den. Inte var dag man ser en Volvo PV 444 i så här fint skick. Det riktig glänser om den. Det som kan uppfattas som smuts på sidan av bilen är bara solen som reflekteras och gatan som speglar sig i den blanka lacken. Till och med blinkersen (fixlight eller takgök) på taket fungerade.

Tar en bild till från andra sidan.

Delad bakruta har den också.

Vid stationen står det ett gammalt lok, det är för mig oklart varför just det loket står där men har förstått att det har något med det militära att göra. Tror mig också förstå att det där loket kallades för "Duck". Intressant var att det har aldrig varit någon skadegörelse, klotter eller stölder från loket.

Nu är det dags för middag och vi fick sällskap av Snusmumriken. Han pratade i telefon mest hela tiden och drack rödvin. Lite lik Snusmumriken var han allt.

2014-04-22 22:58   Sten Björklund

Trevligt att läsa om er resa. Det har förändrats mycket i Finland sedan jag var dit första gången 1969. Framför allt på landsbyggden upplevde jag allt som ganska primitivt och enkelt. Inga persienner utan ett draperi eller mer som en filt som man drog för på kvällen. En glödlampa över köksbordet, inga blommor i fönstret eller tavlor på väggarna som man var van med hemmifrån. Det kan naturligtvis vara olika beroede på var man befann sig. Jag minns det glädje trotts enkelheten.
Sten

Svar från Margareta Cortés 2014-04-23 03:44

Vi var på en kortare tur i området runt Lahti och lite österut i slutet på 80-talet och upplevde betydligt mer enkelt då. Det hade förändrats en hel del. Framför allt så var det fler hus som var bebodda på landsbygden då. Nu stod många hus som låg lite ensligt tomma.

2014-04-22 23:44   Björn Wångblad[BF]

Härliga bilder. PVn är riktigt gammal, med delad bakruta. Gissar på 1954 eller tidigare.

Svar från Margareta Cortés 2014-04-23 03:47

Tack Björn! Jag tror att PV,n är ifrån 1950-52 med tanke på takgöken. Det var visst under de åren som Volvo använde den.

2014-04-23 17:29   Dubbelolle

Vilken härlig resa och med kanonfina bilder, väldigt bra! Hälsn, LO

Svar från Margareta Cortés 2014-04-23 19:47

Tack Lars-Olov. Spännande trakter.

2014-04-24 20:24   Gun-Inger Arvidsson

Snusmumriken har precis hört ett föredrag om dessa härliga djur i en värld som är annorlunda.
Annorlunda blev många bilder i dag av gammal bil och det jag gillar allt med lok även vagnar ...
detta är ett modell jag inte sett tidigare...snyggt.
Mycket annat från denna dag. Underligt med snön ni är väl inte så lång norrut..
Mitt i alltiohop denna späda vackra fågel.
Ha det gott på er i fortsättningen.
###Gun-Inger

Svar från Margareta Cortés 2014-04-27 10:46

Finland är överraskningarnas land.